Havregrynsgröt är målet!

I kväll blev det havregrynsgröt med äppelmos och kokt ägg till kvällsmat. Det är vår s.k. "fattigmansmat", men egentligen är det en ganska bra måltid. Det som fattas är det gröna och varför inte severa lite morots och gurkstavar nästa gång det blir gröt igen...

Jag hade en liten "utläggning" om havrets förträfflighet vid matbordet. Att det finns något som heter Beta-glukaner i havre som gör bl.a. att maten går trögare genom magen eftersom de är gelbildande... och detta i sin tur gör att man känner sig mätt längre tid och att blodsockret höjs långsammare än många andra stärkelserika livmedel.... o.s.v.

Då sneglar Edvin på mig och börjar berätta om hur förträfflig risgrynsgröten är. Det finns nämligen små tomtenissebakterier i riset som gör att man kan hitta mandlar i gröten och då får man paket...

Hahaha... Jag fattar! Inte för stora doser av näringslära vid matbordet... Han har rätt roliga snilleblixtar!



Ordspråk till mina studiekamrater:

"Det är vägen som är målet!"

Tänk på det nu i slutspurten av rapportskrivandet!