För en liten stund sen hittade jag mig själv framför TV... tittandes på fotboll! (Det du Filip!) Grabbarna hade bänkat sig runt TV:n och bullat upp med chips och läsk. (Chipsat upp??) Och där sprang Ronaldinjo och Larsson och alla dom andra som gaaalningar. Det var lite halvspännande trots allt! Men så tänkte jag att det spelar (!) ju ingen roll ifall jag tittar på eller inte. Det går som det går iallafall. Sååå...
Denna dagen har varit en sånn där riktigt risig dag. En dag då jag nog skulle stannat i sängen. Uchiamej! Jag skulle vilja lära mig konsten att lyfta mig själv i håret (ajjj..) och komma på bättre tankar. Varit i Kristianstad och letat runt efter kläder till bröllopet... och det misstar sig aldrig när det gäller att sänka humöret. Grrr.... skulle vilja ha en personlig klädletare inkl. provare. Det jag kom hem med gillade inte Th. Och det jag köpt till Hilma var för litet. Sooofiiiiaaa var är du??? Kom och hjälp mig!!
Gick en runda nu i kväll. Dimmigt och regnigt! Det harmonierade fint med min sinnesstämning. Suck! Suckelisucksuck! Nu ska jag knoppa... och så hoppas jag på positivare tankar i morgon....
Den mätta dagen, den är aldrig störst.
Den bästa dagen är en dag av törst.
Första delen av dikten I rörelse av Karin Boye
lördag, mars 28, 2009
tisdag, mars 24, 2009
Det mesta är dubbelt
Dubbel kontra enkel.... Syfia påpekade att det inte bara är mammor som är dubbla (angående förra inläggets "Dagens dikt"). Hon har så rätt så!
Ordet enkel kan tydas till att vara en - d.v.s. icke dubbel. Man kan också mena enkel som i icke komplicerad eller kan det betyda anspråkslös, oviktig och odelbar.
Dubbel kan å andra sidan bara betyda tvåfaldig (enligt synonymer i words...) och i det ligger ju något enkelt. (Men nu känns det lite dubbelt... : ) Man kan vara dubbel i mening att man känner sig kluven till något/någon. Synen kan också vara dubbel - och det betyder att man ser 100% mer än vad andra gör... eller att man lätt får ont i huvudet. Och så kan man bete sig dubbelt; säga en sak med munnen och en sak med kroppen vilket kallas för dubbla budskap.
Ifall man tänker efter är det mycket få saker i livet som är enkla. Inte ens att räkna är enkelt och okomplicerat. Det tar ju inte många år i grunskolan innan man känner sig ute på hal is ... när 1+1 inte längre är 2 utan 1.99. Då känner man sig rätt så kluven. Man längtar tillbaka till barndomen då allt var antingen svart eller vitt och gråskalorna inte ens var uppfunna. Men nu är det tvärt om - det vita och svarta är uppsuget av det evigt grå.
För att konkretisera det enkla som blev det dubbla ... eller det tiodubbla...: Jag har VFU (en sorts praktik) på ett ganska stort företag nu och i 8 veckor frammåt. Ni vet, man tror att man kan något och inser att ens kunskap är typ en promille av det man behöver kunna.. Jag går nu från avdelning (process) till avdelning för att sätta mig in i alla möjliga saker. Vilken tur att personalen snällt svarar på mina frågor. De är verkligen tillmötesgående.
Idag fick jag sätta mig in i "mjölkbehandlingen", d.v.s. seperationstankar, pastöriserings rör och baktofuger. Hur coolt som helst. Och vad fattar jag? Nja... Hundra meter med rör i olika formationer, tryckmätare i form av glasrör med metallkoner i som ser ut att sväva i vätska, kanyler för provtagning som sticks genom ett speciellt membran som automatiskt stänger sig när kanylen dras ut igen (och då kan trycket från mjölken vara mer än 40 000 kg). Allt (eller nästan allt) sköts genom att någon håller koll på ett dataprogram och gör vissa val med hjälp av "obetydliga" knapptryckningar. Så obetydligt är det förståss inte att välja - och det märks ju ifall man inte väljer... Men så där på ytan kan det kännas futtigt att göra ett klick på datorn - när man ska tömma den stora 49 800 liters tanken. Det dubbla! Enkelt men komplicerat!
Dagens dikt handlar om livet. På sista tiden har jag funderat en del över vad det är... mest på det biologiska planet. Men så har jag virrat runt i mina tankar och funderar nu på om man kan dela upp livet i t.ex. psykologiskt liv och biologiskt (fyskiskt) liv eller ifall de är sammanflätade med varandra... vem vet??
Ungdom
I sommarnattens mjuka dagerspel
gick du och jag och talade om livet.
Vi visste att vi båda hade fel:
så blev vårt tal alltmer överdrivet.
Du påstod att det bara var en villa,
och jag gick ed på att det inte fanns.
Och sedan blev vi tysta och stod stilla
och såg rakt in i junimånens glans.
Sen talade vi visst om något annat -
om månen vill jag minnas att det var -
och daggen föll och vinden hade stannat
och rymden var förväntansfull och klar.
Vi vandrade i månskensflodens svall
så sakta som två människor kan vandra,
och tillstod lite skamset för varandra,
att livet kanske fanns i alla fall -
av Anna Greta Wide
Ordet enkel kan tydas till att vara en - d.v.s. icke dubbel. Man kan också mena enkel som i icke komplicerad eller kan det betyda anspråkslös, oviktig och odelbar.
Dubbel kan å andra sidan bara betyda tvåfaldig (enligt synonymer i words...) och i det ligger ju något enkelt. (Men nu känns det lite dubbelt... : ) Man kan vara dubbel i mening att man känner sig kluven till något/någon. Synen kan också vara dubbel - och det betyder att man ser 100% mer än vad andra gör... eller att man lätt får ont i huvudet. Och så kan man bete sig dubbelt; säga en sak med munnen och en sak med kroppen vilket kallas för dubbla budskap.
Ifall man tänker efter är det mycket få saker i livet som är enkla. Inte ens att räkna är enkelt och okomplicerat. Det tar ju inte många år i grunskolan innan man känner sig ute på hal is ... när 1+1 inte längre är 2 utan 1.99. Då känner man sig rätt så kluven. Man längtar tillbaka till barndomen då allt var antingen svart eller vitt och gråskalorna inte ens var uppfunna. Men nu är det tvärt om - det vita och svarta är uppsuget av det evigt grå.
För att konkretisera det enkla som blev det dubbla ... eller det tiodubbla...: Jag har VFU (en sorts praktik) på ett ganska stort företag nu och i 8 veckor frammåt. Ni vet, man tror att man kan något och inser att ens kunskap är typ en promille av det man behöver kunna.. Jag går nu från avdelning (process) till avdelning för att sätta mig in i alla möjliga saker. Vilken tur att personalen snällt svarar på mina frågor. De är verkligen tillmötesgående.
Idag fick jag sätta mig in i "mjölkbehandlingen", d.v.s. seperationstankar, pastöriserings rör och baktofuger. Hur coolt som helst. Och vad fattar jag? Nja... Hundra meter med rör i olika formationer, tryckmätare i form av glasrör med metallkoner i som ser ut att sväva i vätska, kanyler för provtagning som sticks genom ett speciellt membran som automatiskt stänger sig när kanylen dras ut igen (och då kan trycket från mjölken vara mer än 40 000 kg). Allt (eller nästan allt) sköts genom att någon håller koll på ett dataprogram och gör vissa val med hjälp av "obetydliga" knapptryckningar. Så obetydligt är det förståss inte att välja - och det märks ju ifall man inte väljer... Men så där på ytan kan det kännas futtigt att göra ett klick på datorn - när man ska tömma den stora 49 800 liters tanken. Det dubbla! Enkelt men komplicerat!
Dagens dikt handlar om livet. På sista tiden har jag funderat en del över vad det är... mest på det biologiska planet. Men så har jag virrat runt i mina tankar och funderar nu på om man kan dela upp livet i t.ex. psykologiskt liv och biologiskt (fyskiskt) liv eller ifall de är sammanflätade med varandra... vem vet??
Ungdom
I sommarnattens mjuka dagerspel
gick du och jag och talade om livet.
Vi visste att vi båda hade fel:
så blev vårt tal alltmer överdrivet.
Du påstod att det bara var en villa,
och jag gick ed på att det inte fanns.
Och sedan blev vi tysta och stod stilla
och såg rakt in i junimånens glans.
Sen talade vi visst om något annat -
om månen vill jag minnas att det var -
och daggen föll och vinden hade stannat
och rymden var förväntansfull och klar.
Vi vandrade i månskensflodens svall
så sakta som två människor kan vandra,
och tillstod lite skamset för varandra,
att livet kanske fanns i alla fall -
av Anna Greta Wide
söndag, mars 22, 2009
Fenomenet sömn (eller min fenomenala sömn).
Sömnen är ett av mina problem. Problemet är att somna in. När jag väl somnat på riktigt så kan jag sova även om jag blir störd av nån liten tjej som vill gå på toa och sen sova i min säng. Jag har provat några olika tips från experter och icke experter, t.ex: Att inte sitta vid datorn precis innan jag lägger mig. Att inte ha det för varmt i sovrummet. Att inte ha det för kallt i sovrummet. Att läsa bok tills ögonen går ihop av sig själv. Att ta valeriana- (eller vad tabletten heter?) tabletter innan läggdags. Att dricka ett glas mjölk (helt förkastligt!) Att går en runda. Att ta en kopp te... m.fl.
Har du några tips som fungerar för dig som jag skulle kunna prova?
I tordsagskväll var jag jättetrött. (Trött är jag relativt ofta.. haha) Som vanligt gick jag och la mig innan Th. Och som vanligt gick han och la sig precis när mitt "sovetåg" tänkte lämna perongen. Han är väldigt hänsynsfull och öppnar dörren tyst och försöker lägga sig utan att jag märker något. Men si... det går sällan. När han upptäcker att jag inte somnat så viskar han "god natt", och 2,5 minuter senare sover han. Då är jag ganska klarvaken. Efter 2,5 minuter till så snarkar han. Då brukar jag fundera på att gå på toa... Lägger mig på magen istället... Kollar att jag verkligen har ställt in väckarklockan... Och så blir jag varm och måste slänga av mig filten och sockarna... Sen blir jag kall och måste ta på mig filten igen.... Jag försöker komponera något som går i takt med snarkningarna.. Hilma kommer uppspringande och behöver gå på toa, sen lägger hon sig i min säng. Det är ganska mysigt, men också ganska trångt och varmt. (Jag är psykologiskt kluven till att tycka att det är jobbigt med barn i sängen... Det är ju faktiskt jättemysigt och om bara några år kommer aldrig några barn mer till min säng...) Jag behöver lite spejs... Det är svårt att slappna av när min sovplats blir smalare och smalare (utan att jag själv blir det...) ... Så går natten och ... plötsligt når jag en punkt av total frustration. Jag tar min kudde och mitt täcke och går och lägger mig i Hilmas säng. (Vilken tur att hon har en vanlig säng och inte en i pygméstorlek.) Äntligen kan jag bre ut mig som jag vill. Jag tittar på klockan och försöker förtränga tiden. Jag kämpar med mig själv för att inte räkna ut hur många (få) timmar det är kvar innan jag måste gå upp. Men det är hur svårt som helst... Och så hör jag Hilma - "Mamma (lite gråt), var e du?" Hon tassar upp och vill sova i sin säng igen... men då är jag arg och säger att vi får inte plats båda i samma säng. Jag går upp och bäddar ner henne i min säng igen. Th vaknar i 5 sekunder och säger "Det går bra. Nu sover du här Hilma" och lägger armen om henne. Och hon snyftar några snyft. Jag lägger mig i hennes säng igen och känner mig som en dåligt mamma. Till sist dvalar jag in...
Såå... om ni har undrat varför jag ser trött ut någon dag.. så vet ni nu att det är för att jag är ... trött!
Jo, i torsdags... skulle jag ju berätta om... mitt i natten när Hilma kom till sängen, så hade hon hela sitt täcke med sig. Hon trodde nog det var dockan som hon höll i famnen... Efter sedvanliga turer somnade jag i hennes säng. Fredagsmorgonen kunde få bli lite sen eftersom jag inte skulle in till Hgk. Jag kollade med Th att han väckte grabbarna och fixade på morgonen. Så i godan ro låg jag och drog mig ... ända tills Edde, i rusande fart, kom tillbaka hem runt 8.15. (Han börjar skolan 8.00) "Mamma, mamma, du måste upp! Vi har glömt baka!" (Hans klass har cafeteria på skolgården och alla elverna tar med sig kakor hemmifrån för att sälja. Vi skulle ha bakat hallongrottor i onsdags kväll.... vilket vi glömt...) "Vi har 1 timme och 10 minuter på oss att baka... sen börjar rasten och då ska vi vara fördiga" Ojojoj... han är optimist! Glöm att jag ställer mig kl 8.15 en fredagsmorgon och bakar Hallongrottor i ett tempo som liknar löpande band med ackord. Nepps! Men jag fick ju gå upp, klä mig, äta och fixa att Hilma gjorde det samma. Så, vid 9.00 var jag på ICA och köpte tre lådor Gille-syltkakor.
Och jag som hade en morgon då jag kunde sova tills jag var utvilad ... Livet på en pinne... Det sägs ju att "Det ska kännas att man lever" - och det känns verkligen mer vissa dagar än andra!
Dagens dikt:
Dubbelmorsor
Alla dessa dubbelmorsor
som säger tack, tack
ler i butiken
ler mot läraren
grimaserar bakom
stängda dörrar.
av Anna-Lisa Bäckman
Ack och ve om man känner igen sig....
Har du några tips som fungerar för dig som jag skulle kunna prova?
I tordsagskväll var jag jättetrött. (Trött är jag relativt ofta.. haha) Som vanligt gick jag och la mig innan Th. Och som vanligt gick han och la sig precis när mitt "sovetåg" tänkte lämna perongen. Han är väldigt hänsynsfull och öppnar dörren tyst och försöker lägga sig utan att jag märker något. Men si... det går sällan. När han upptäcker att jag inte somnat så viskar han "god natt", och 2,5 minuter senare sover han. Då är jag ganska klarvaken. Efter 2,5 minuter till så snarkar han. Då brukar jag fundera på att gå på toa... Lägger mig på magen istället... Kollar att jag verkligen har ställt in väckarklockan... Och så blir jag varm och måste slänga av mig filten och sockarna... Sen blir jag kall och måste ta på mig filten igen.... Jag försöker komponera något som går i takt med snarkningarna.. Hilma kommer uppspringande och behöver gå på toa, sen lägger hon sig i min säng. Det är ganska mysigt, men också ganska trångt och varmt. (Jag är psykologiskt kluven till att tycka att det är jobbigt med barn i sängen... Det är ju faktiskt jättemysigt och om bara några år kommer aldrig några barn mer till min säng...) Jag behöver lite spejs... Det är svårt att slappna av när min sovplats blir smalare och smalare (utan att jag själv blir det...) ... Så går natten och ... plötsligt når jag en punkt av total frustration. Jag tar min kudde och mitt täcke och går och lägger mig i Hilmas säng. (Vilken tur att hon har en vanlig säng och inte en i pygméstorlek.) Äntligen kan jag bre ut mig som jag vill. Jag tittar på klockan och försöker förtränga tiden. Jag kämpar med mig själv för att inte räkna ut hur många (få) timmar det är kvar innan jag måste gå upp. Men det är hur svårt som helst... Och så hör jag Hilma - "Mamma (lite gråt), var e du?" Hon tassar upp och vill sova i sin säng igen... men då är jag arg och säger att vi får inte plats båda i samma säng. Jag går upp och bäddar ner henne i min säng igen. Th vaknar i 5 sekunder och säger "Det går bra. Nu sover du här Hilma" och lägger armen om henne. Och hon snyftar några snyft. Jag lägger mig i hennes säng igen och känner mig som en dåligt mamma. Till sist dvalar jag in...
Såå... om ni har undrat varför jag ser trött ut någon dag.. så vet ni nu att det är för att jag är ... trött!
Jo, i torsdags... skulle jag ju berätta om... mitt i natten när Hilma kom till sängen, så hade hon hela sitt täcke med sig. Hon trodde nog det var dockan som hon höll i famnen... Efter sedvanliga turer somnade jag i hennes säng. Fredagsmorgonen kunde få bli lite sen eftersom jag inte skulle in till Hgk. Jag kollade med Th att han väckte grabbarna och fixade på morgonen. Så i godan ro låg jag och drog mig ... ända tills Edde, i rusande fart, kom tillbaka hem runt 8.15. (Han börjar skolan 8.00) "Mamma, mamma, du måste upp! Vi har glömt baka!" (Hans klass har cafeteria på skolgården och alla elverna tar med sig kakor hemmifrån för att sälja. Vi skulle ha bakat hallongrottor i onsdags kväll.... vilket vi glömt...) "Vi har 1 timme och 10 minuter på oss att baka... sen börjar rasten och då ska vi vara fördiga" Ojojoj... han är optimist! Glöm att jag ställer mig kl 8.15 en fredagsmorgon och bakar Hallongrottor i ett tempo som liknar löpande band med ackord. Nepps! Men jag fick ju gå upp, klä mig, äta och fixa att Hilma gjorde det samma. Så, vid 9.00 var jag på ICA och köpte tre lådor Gille-syltkakor.
Och jag som hade en morgon då jag kunde sova tills jag var utvilad ... Livet på en pinne... Det sägs ju att "Det ska kännas att man lever" - och det känns verkligen mer vissa dagar än andra!
Dagens dikt:
Dubbelmorsor
Alla dessa dubbelmorsor
som säger tack, tack
ler i butiken
ler mot läraren
grimaserar bakom
stängda dörrar.
av Anna-Lisa Bäckman
Ack och ve om man känner igen sig....
onsdag, mars 18, 2009
Skrivande
Det fanns en tid i mitt liv när jag skrev ganska många dikter... (det visste ni inte!!). För tillfället skriver jag bara en massa rapporter och projektplaner och föreläsningsanteckningar. Jag måste säga att jag gillar att skriva. Just själva hantverket. Leta ord och snickra meningar. Jag har alltid trott att jag varit usel på skrivande (jag har nog blandat ihop det med att skriva på engelska...) men jag börjar förstå att det nog bara varit mitt allmänt dåliga självförtroende som sviktat. Det är riktigt roligt att skriva och för det mesta går det ganska bra också. Jag skulle kanske ta upp den poetiska tråden igen?
Framför allt har jag en B-uppsats framför mig. På måndag och i 8 veckor framåt ska jag har VFU (en sorts praktik) på ett stort företag. Jag är lite nervös. Har aldrig jobbat på en livsmedelsindustri någon gång. Samtidigt känns det spännande. Under tiden som jag är på företaget ska jag samla material och utföra vissa undersökningar till min uppsats. Syftet med uppsatsen ska förhoppningsvis komma företaget till del... så att de kan ha nytta av undersökningen jag gör. Såå... det kommer att bli en hel del skrivande.
Så länge (... så länge... tills jag skriver egna dikter igen...?) tänker jag dela med mig av en dikt som Ingrid Sjöstrand har skrivit. Den är hoppfull, på nått vis, och tröstade när man känner sig ensam.
På stigar
går man aldrig
riktigt ensam
Fötterna har sällskap med
alla steg som
stigit
stigen fram
Framför allt har jag en B-uppsats framför mig. På måndag och i 8 veckor framåt ska jag har VFU (en sorts praktik) på ett stort företag. Jag är lite nervös. Har aldrig jobbat på en livsmedelsindustri någon gång. Samtidigt känns det spännande. Under tiden som jag är på företaget ska jag samla material och utföra vissa undersökningar till min uppsats. Syftet med uppsatsen ska förhoppningsvis komma företaget till del... så att de kan ha nytta av undersökningen jag gör. Såå... det kommer att bli en hel del skrivande.
Så länge (... så länge... tills jag skriver egna dikter igen...?) tänker jag dela med mig av en dikt som Ingrid Sjöstrand har skrivit. Den är hoppfull, på nått vis, och tröstade när man känner sig ensam.
På stigar
går man aldrig
riktigt ensam
Fötterna har sällskap med
alla steg som
stigit
stigen fram
tisdag, mars 17, 2009
Te
På morgonen har jag ganska strikta och monotona matvanor. Jag vill helst inte ha någon variation överhuvudtaget...
En tallrik med ca 0,75 dl skånemejeriers vaniljyoghurt blandat med ca 1,25 dl skånemejeriers milda naturella lättyoghurt. Ovanpå detta strör jag K-special, ICA:s specialflingor eller hemmagjord mysli. Flingorna ska läggas på i två omgångar och de får absolut inte bli sunkiga. (Det har hänt att jag fått slänga en portion för att något kommit ivägen... och flingorna har sunkat till sig... det är ju som att äta kall sur gröt...) Till frukosten behöver jag något att läsa. Nu för tiden är det oftas studielitteratur (i sista rycket.... inför dagens föreläsningar) eller en andaktsbok. Efter yoghurten tar jag en mugg te med ytterst lite mjölk i. Teet dricker jag oftast på stående fot - när jag plockar fram kläder till Hilma eller brygger kaffe och plockar ihop dagen matsäck... eller letar efter strumpor... Det blir en slurk nu och en slurk då... Sista slatten blir oftast kvar till i muggen...
På tal om te...
Mitt favoritte (just nu) är Earl Grey Russian. Blå påse med lös-te i. När jag öppnar en ny påse häller jag ner tebladen i en metallburk. Varje gång jag öppnar burken sen så skakar jag runt bladen lite och sticker ner näsan i burken.... Vilken doft!! Jag får en citronkick (citron måste innehålla energi...!) och känner mig genast mycket piggare. Och så skakar jag runt bladen några gånger till och doftar igen och igen och igen... Första gången jag luktar är alltid bäst... sen kommer den där adaptationen...oturligt nog. Flera gånger har det hänt att jag tagit fram "tetången", plockat ner teburken - doftat på teet ett tag... stängt locket och ställt tillbaka burken på sin plats. Då känns det som att jag glömt något...
Såå en uppmaning: Börja använd ditt doftsinne mer! Det är mycket få saker som inte har någon doft alls... Till och med datorn doftar lite... ehhh... varm-maskin... eller nått...
En tallrik med ca 0,75 dl skånemejeriers vaniljyoghurt blandat med ca 1,25 dl skånemejeriers milda naturella lättyoghurt. Ovanpå detta strör jag K-special, ICA:s specialflingor eller hemmagjord mysli. Flingorna ska läggas på i två omgångar och de får absolut inte bli sunkiga. (Det har hänt att jag fått slänga en portion för att något kommit ivägen... och flingorna har sunkat till sig... det är ju som att äta kall sur gröt...) Till frukosten behöver jag något att läsa. Nu för tiden är det oftas studielitteratur (i sista rycket.... inför dagens föreläsningar) eller en andaktsbok. Efter yoghurten tar jag en mugg te med ytterst lite mjölk i. Teet dricker jag oftast på stående fot - när jag plockar fram kläder till Hilma eller brygger kaffe och plockar ihop dagen matsäck... eller letar efter strumpor... Det blir en slurk nu och en slurk då... Sista slatten blir oftast kvar till i muggen...
På tal om te...
Mitt favoritte (just nu) är Earl Grey Russian. Blå påse med lös-te i. När jag öppnar en ny påse häller jag ner tebladen i en metallburk. Varje gång jag öppnar burken sen så skakar jag runt bladen lite och sticker ner näsan i burken.... Vilken doft!! Jag får en citronkick (citron måste innehålla energi...!) och känner mig genast mycket piggare. Och så skakar jag runt bladen några gånger till och doftar igen och igen och igen... Första gången jag luktar är alltid bäst... sen kommer den där adaptationen...oturligt nog. Flera gånger har det hänt att jag tagit fram "tetången", plockat ner teburken - doftat på teet ett tag... stängt locket och ställt tillbaka burken på sin plats. Då känns det som att jag glömt något...
Såå en uppmaning: Börja använd ditt doftsinne mer! Det är mycket få saker som inte har någon doft alls... Till och med datorn doftar lite... ehhh... varm-maskin... eller nått...
lördag, mars 14, 2009
Matlagning piggar upp!
I eftermiddags kändes livet tungt... så jag bestämde mig för att pigga upp mig själv med att laga lite mat. Ett bra sätt att få sundare vätskor i kroppen. Jag hade tagit upp lax i morse så jag fick ju spinna på det.
Menyn blev:
Förrätt - Vitlöksstekta baguetteskivor med tomat och basilikahack (tänk bruschetta). Mmm lite halvljummet och knaprigt. Basilikan fick jag gratis från ica... den var inte så käck! Han slängde resterande krukor...
Varmrätt - Stekt lax med duchesspotatis, gröna bönor, sallad och romsås. Väääldigt gott tillsammans.
Efterrätt - Citronpudding, typ citronfromage, men förmodligen inte äkta... för då ska väl vitorna från äggen också användas?
Till måltiden öppnade jag en flaska med vitt vin av chardonnaydruva - minns inte namnet nu... men det är något med "devil" (upps...!). Mycket gott var det med lite bubbelkänsla. Inte så jätte torrt... jag kunde dricka det nu i kväll utan mat till också... fortfarande gott!
Th köpte chips till fredagsmys (kvällsmaten skulle kunna varit fredagsmys... men eftersom vi inte kan läsa varandras tankar visste han/jag inte om vad den andre köpt.) med vitlökssmak... Nu känns hela munnen som en burk med torkad vitlök.... mindre gott!
Menyn blev:
Förrätt - Vitlöksstekta baguetteskivor med tomat och basilikahack (tänk bruschetta). Mmm lite halvljummet och knaprigt. Basilikan fick jag gratis från ica... den var inte så käck! Han slängde resterande krukor...
Varmrätt - Stekt lax med duchesspotatis, gröna bönor, sallad och romsås. Väääldigt gott tillsammans.
Efterrätt - Citronpudding, typ citronfromage, men förmodligen inte äkta... för då ska väl vitorna från äggen också användas?
Till måltiden öppnade jag en flaska med vitt vin av chardonnaydruva - minns inte namnet nu... men det är något med "devil" (upps...!). Mycket gott var det med lite bubbelkänsla. Inte så jätte torrt... jag kunde dricka det nu i kväll utan mat till också... fortfarande gott!
Th köpte chips till fredagsmys (kvällsmaten skulle kunna varit fredagsmys... men eftersom vi inte kan läsa varandras tankar visste han/jag inte om vad den andre köpt.) med vitlökssmak... Nu känns hela munnen som en burk med torkad vitlök.... mindre gott!
tisdag, mars 10, 2009
Min 2:a i engelska står sig!
Nu är det kväller och jag har suttit framför datorn sen jag kom hem från plugget - förutom att jag lagat lite kvällsmat och somnat en 6-åring... Återigen är det en hemtenta som ska in - senast söndag kl 24.00. Men jag måste vara färdig med den tidigare eftersom jag jobbar på lördag och förmodligen fixar lite bröllopsgrejs på söndag. Effektiviteten bara strömmar över mig och jag fokuserar stenhårt på .... att översätta artikeln som vi ska arbeta med, från engelska till svenska. Vet nu hur hårt det är? Jag har, för detta ändmål blivit VIP-kund på http://tyda.se/ . Kostnaden är 99kr för ett helt år.
Från början tänkte jag nog att det skulle lösa sig. Man får nämligen 30 sökningar gratis. Och... ja, det är ju ändå 30 st hela ord man kan få reda översättnignen på.. Jag tror jag kom en halv sida ner ... och så vad de 30 sökningarna slut.... Hupps..! Då skulle jag ju kunna välja att ställa Edvin bredvid datorn och muta honom igenom hela artikeln - eller Thomas.... Men det kändes som att det skulle kunna bli dyrt. Så därför ... 99 kr och hela Tyda-sidan är min i ett helt år!!
Jag har ju lovat er ett recept på surdegsbröd - för nu har väl ni som är mina trogna läsare - en fin och surt doftande kladdig massa hemma? Men jag känner att jag varken har tid eller alla hönsen hemma för den uppgiften nu i kväll. Därför rekomenderar jag att gå in på http://paindemartin.blogspot.com/ och välja ut ett recept från "Tretton bröd som går att baka". Sen får ni gärna berätta hur det gick! Och vill ni smaka ett grovt surdegsbröd och har vägarna förbi Åhus, så är det bara att komma in på lite macka!
Från början tänkte jag nog att det skulle lösa sig. Man får nämligen 30 sökningar gratis. Och... ja, det är ju ändå 30 st hela ord man kan få reda översättnignen på.. Jag tror jag kom en halv sida ner ... och så vad de 30 sökningarna slut.... Hupps..! Då skulle jag ju kunna välja att ställa Edvin bredvid datorn och muta honom igenom hela artikeln - eller Thomas.... Men det kändes som att det skulle kunna bli dyrt. Så därför ... 99 kr och hela Tyda-sidan är min i ett helt år!!
Jag har ju lovat er ett recept på surdegsbröd - för nu har väl ni som är mina trogna läsare - en fin och surt doftande kladdig massa hemma? Men jag känner att jag varken har tid eller alla hönsen hemma för den uppgiften nu i kväll. Därför rekomenderar jag att gå in på http://paindemartin.blogspot.com/ och välja ut ett recept från "Tretton bröd som går att baka". Sen får ni gärna berätta hur det gick! Och vill ni smaka ett grovt surdegsbröd och har vägarna förbi Åhus, så är det bara att komma in på lite macka!
lördag, mars 07, 2009
22 månaders Präst
Vet ni vad en 22 månaders präst är? Jo, det är en helt underbar ost!! Så fantastiskt god att jag inte ens kan beskriva den. Något att drömma och fantisera om. Mmmmm - och jag har en i kylen!! Den smakar mycket ost (suprise!!)... lite stark, men ändå förvånandsvärt, mjuk och rund. Sältan är underbar och när man tar en bit i munnen knastrar den lätt av saltkristallerna. Jag tror jag är kär!
I torsdags hade jag och två andra studenter (+ en lärare) matlagningskväll med säljarna från ett större företag här i Kristianstad. Vi delade in dom i tre grupper och så fick de laga sin egen trerättersmiddag. 27 st vuxna, lätt trötta efter föreläsningar och information under dagen, drar på sig kockrockar (mycket viktigt - med kockrock är man nästan proffs!), bjuds på lite vin och plock av ost (+ tre stora ostar som de karvade direkt ifrån - företaget älskar ost - gissa vilket det är??) och så sätter de igång med vår förtryckta lilla menyhäfte. Snacka om uppsluppen dagisstämning!! Härligt! Och så förväntar de sig att vi ska kunna allt och lite till... Vilket vi givetvis gör : ). Det blev en mycket trevlig kväll. Säljarna bjöd på sig själva så det blev absolut inga pinsamma tystader eller jobbiga situationer. Kul!
När de hade käkat färdigt och gått vidare för andra aktiviteter.... så var det förståss ett enormt berg av disk och annat kvar! En av oss stängde in sig i diskrummet (och kom ut efter tre timmar.... lätt förvirrad...). Men det var inte bara disk och städninga kvar, även ost och annat gott låg och väntade på att bli omhändertaget. Vi delade upp det mellan oss - därav den 22 månaders Prästen i min kyl. Kvällen blev så sen att jag missade bussen hem (nja.. inte riktigt sant - det var ju mitt fel att jag inte kollade klockan tillräckligt noga!) och den stackars läraren fick skjutsa hem mig... miss i nassen...
Väl hemma var jag så uppe i varv att jag inte kunde somna. Jag satt ett tag framför TV:n - och plockade i mig ostkakor. Ojojoj vad gott! Man gör dessa kakor av smör, salt, vetemjöl och ost (i detta fall 22 månaders Präst). Degen kavlas ut till en kaka lika stor som plåten och så bakar man av den i ugnen. När den svalnat bryter man den i bitar. Mmmmmm!!!! Sååå gott!!
Denna kaka har jag nu levt på i två dagar. Mycket energität! Just för energins skull behövs ingenting annat - men kanske det vore bra för näringens skull. Å andra sidan är ost ganska näringstät. Och jag som tänkte dra ner på energin och främst äta vegetariska energisnåla råvaror.... Ojoj, det har jag misslyckats med grovt! Men nu är ostkakan slut - jag kan återgå till min tänkta diet. Ostkakan ska leva som ett skimrande minne av smak och konsistens... Minnen är inte att förakta - de kan uppehålla vem som helst vid gott mod.
I torsdags hade jag och två andra studenter (+ en lärare) matlagningskväll med säljarna från ett större företag här i Kristianstad. Vi delade in dom i tre grupper och så fick de laga sin egen trerättersmiddag. 27 st vuxna, lätt trötta efter föreläsningar och information under dagen, drar på sig kockrockar (mycket viktigt - med kockrock är man nästan proffs!), bjuds på lite vin och plock av ost (+ tre stora ostar som de karvade direkt ifrån - företaget älskar ost - gissa vilket det är??) och så sätter de igång med vår förtryckta lilla menyhäfte. Snacka om uppsluppen dagisstämning!! Härligt! Och så förväntar de sig att vi ska kunna allt och lite till... Vilket vi givetvis gör : ). Det blev en mycket trevlig kväll. Säljarna bjöd på sig själva så det blev absolut inga pinsamma tystader eller jobbiga situationer. Kul!
När de hade käkat färdigt och gått vidare för andra aktiviteter.... så var det förståss ett enormt berg av disk och annat kvar! En av oss stängde in sig i diskrummet (och kom ut efter tre timmar.... lätt förvirrad...). Men det var inte bara disk och städninga kvar, även ost och annat gott låg och väntade på att bli omhändertaget. Vi delade upp det mellan oss - därav den 22 månaders Prästen i min kyl. Kvällen blev så sen att jag missade bussen hem (nja.. inte riktigt sant - det var ju mitt fel att jag inte kollade klockan tillräckligt noga!) och den stackars läraren fick skjutsa hem mig... miss i nassen...
Väl hemma var jag så uppe i varv att jag inte kunde somna. Jag satt ett tag framför TV:n - och plockade i mig ostkakor. Ojojoj vad gott! Man gör dessa kakor av smör, salt, vetemjöl och ost (i detta fall 22 månaders Präst). Degen kavlas ut till en kaka lika stor som plåten och så bakar man av den i ugnen. När den svalnat bryter man den i bitar. Mmmmmm!!!! Sååå gott!!
Denna kaka har jag nu levt på i två dagar. Mycket energität! Just för energins skull behövs ingenting annat - men kanske det vore bra för näringens skull. Å andra sidan är ost ganska näringstät. Och jag som tänkte dra ner på energin och främst äta vegetariska energisnåla råvaror.... Ojoj, det har jag misslyckats med grovt! Men nu är ostkakan slut - jag kan återgå till min tänkta diet. Ostkakan ska leva som ett skimrande minne av smak och konsistens... Minnen är inte att förakta - de kan uppehålla vem som helst vid gott mod.
onsdag, mars 04, 2009
Gör en surdeg!!
Jag har en glasburk i kylen med surdeg. Fast den kallas för surdeg så gör den mig glad : )... Det är fantastiskt att se hur den förändras dag för dag. Varje helg slänger (eller använder) jag bort största delen av surdegen och matar på med nytt mjöl och vatten. Först ser degen helt slät ut men efter bara några timmar ser man de första luftbubblorna komma. Dagen efter är hela surdegen full av bubblor - den lever!! Hur häftigt som helst!
Nu tycker jag att ni ska prova på denna fantastiska grej. Inte bara för att se den mikorbiologiska processen utan även för att det blir så gott bröd av surdegen. (För er som inte vet så är surdeg en typ av jäsmedel.) Surdeg är också bra eftersom den sänker den s.k. GI effekten. (Det gör typ alla syrade produkter.)
SURDEG
Steg 1
Dag 1
200g (drygt 3 dl) grovt rågmjöl
100g (typ 1, utan skal) rivet äpple
2 dl vatten 45*C
Blanda ihop allt i en ganska stor bunke och låt stå i rumstemperatur. (Den opimala temperaturen är egentligen 29*C, men det har man sälla i ett bostadshus. Jag brukar sätta bunken upp på kylen - det går lika fint... men det kan ta lite mer tid innan den är klar.) Lägg på något sorts lock så inget annat dimper ner i bunken. Konsistensen är som en mycket lös deg.
Dag 2
Rör runt i degen-smeten. Lägg på lock och låt stå ett dygn till.
Dag 3
Rör runt i degen-smeten. Lägg på lock och låt stå ett dygn till.
Dag 4
Nu ska du kolla om surdegen är färdig. Lukten ska var syrlig (inte jättegod doft!). Det ska synas att det bildas bubblor i degen. Om du känner dig tveksam så gör så här:
Rör runt i degen-smeten. Lägg på lock och låt stå ett dygn till.
Dag 4 eller 5
Steg 2
Nu ska du öka mängden surdeg för att kunna baka på det mesta men det ska ändå finnas kvar för att spara till nästa vecka.
Tillsätt:
200g (drygt 3 dl) grovt rågmjöl
2 dl vatten 45*C
Rör runt i degen-smeten. Lägg på lock och låt stå ett dygn till. Konsistensen ska vara som en tjock filmjölk.
Några frågor som kan uppstå:
1. Är det viktigt att man tar absolut rätt vikt av råvarorna?
Nej - det går bra att höfta.
2. Om jag inte har någon termometer, hur vet jag när vattnet är 45*C?
Jo, känn efter med ett finger. Vattnet ska vara varmare än fingervärmen (37*C) och ska nästan kännas för varmt.
3. Om surdegen börjar lukta fruktansvärt äkligt och röda strimmor syns i bunken, vad har hänt då?
Då är det andra mikroorganismer på gång. Släng och börja om! Tänk på handhygien och materialhygien. Prova att göra den nya degen i en glasburk eller metallbytta istället för plastbunken du använde förut.
Recept på ett gott surdegsbröd kommer om ca 5 dagar!
Nu tycker jag att ni ska prova på denna fantastiska grej. Inte bara för att se den mikorbiologiska processen utan även för att det blir så gott bröd av surdegen. (För er som inte vet så är surdeg en typ av jäsmedel.) Surdeg är också bra eftersom den sänker den s.k. GI effekten. (Det gör typ alla syrade produkter.)
SURDEG
Steg 1
Dag 1
200g (drygt 3 dl) grovt rågmjöl
100g (typ 1, utan skal) rivet äpple
2 dl vatten 45*C
Blanda ihop allt i en ganska stor bunke och låt stå i rumstemperatur. (Den opimala temperaturen är egentligen 29*C, men det har man sälla i ett bostadshus. Jag brukar sätta bunken upp på kylen - det går lika fint... men det kan ta lite mer tid innan den är klar.) Lägg på något sorts lock så inget annat dimper ner i bunken. Konsistensen är som en mycket lös deg.
Dag 2
Rör runt i degen-smeten. Lägg på lock och låt stå ett dygn till.
Dag 3
Rör runt i degen-smeten. Lägg på lock och låt stå ett dygn till.
Dag 4
Nu ska du kolla om surdegen är färdig. Lukten ska var syrlig (inte jättegod doft!). Det ska synas att det bildas bubblor i degen. Om du känner dig tveksam så gör så här:
Rör runt i degen-smeten. Lägg på lock och låt stå ett dygn till.
Dag 4 eller 5
Steg 2
Nu ska du öka mängden surdeg för att kunna baka på det mesta men det ska ändå finnas kvar för att spara till nästa vecka.
Tillsätt:
200g (drygt 3 dl) grovt rågmjöl
2 dl vatten 45*C
Rör runt i degen-smeten. Lägg på lock och låt stå ett dygn till. Konsistensen ska vara som en tjock filmjölk.
Några frågor som kan uppstå:
1. Är det viktigt att man tar absolut rätt vikt av råvarorna?
Nej - det går bra att höfta.
2. Om jag inte har någon termometer, hur vet jag när vattnet är 45*C?
Jo, känn efter med ett finger. Vattnet ska vara varmare än fingervärmen (37*C) och ska nästan kännas för varmt.
3. Om surdegen börjar lukta fruktansvärt äkligt och röda strimmor syns i bunken, vad har hänt då?
Då är det andra mikroorganismer på gång. Släng och börja om! Tänk på handhygien och materialhygien. Prova att göra den nya degen i en glasburk eller metallbytta istället för plastbunken du använde förut.
Recept på ett gott surdegsbröd kommer om ca 5 dagar!
söndag, mars 01, 2009
13 000 gånger....
I natt har jag lagat jättemycket mat. Jag minns inte vad det var för rätter men jag tror det var i missonsgårdens kök jag stod och svettades. Det är så lurigt med drömmar - de kan verkligen förvirra och kännas så äkta när man är mitt uppe i dom... Faktum är att jag har lagat en hel del mat i helgen. Först var det festkväll på Mg i fredags och igår var det sommarens nya konfagäng.
Senaste veckan har jag funderat mycket över vad ljus och färg är för något. Jag håller på att läsa När kemin stämmer, och i den beskrivs olika fenomen och reaktioner. Mycket, mycket intressant! Har aldrig vågat mig på att försöka förstå färger förut. Färg är ju så normalt att det är svårt att tänka på vad det egentligen är.
Som jag har försått det nu är färg typ vitt ljus som träffar en yta, vilken reflekterar den färg som ytan inte kan absorbera... hmm... den färgen reflekteras som inte absorberas i komplementfärgtvillingsskapet (snyggt och nytt ord!). Så... kan den röda färgen absorberas av ytan så reflekteras grön...och då tror vi att ytan är grön. Visst är det häftigt! Gräset är kanske egentligen rött....??? Vem vet?
För övrigt har jag räknat ut att jag tvättar ca 10 maskiner tvätt i veckan. Det ger ca 520 maskiner om året. Jag använder 0,75 dl Ariel till varje tvätt och det blir 39 liter tvättmedel om året. Ojojoj... har inte tänkt på att jag bär hem så många liter varje år. Hur många plagg är det då per tvätt?? Nepss det har jag inte räknat på ännu... Men det känns som att det kan vara 20-30 st om jag kollar hur min torkställning ser ut... (underkläder är väl det tredubbla... ). Så låt oss säga att jag tvättar 25 normalstora plagg per tvätt ... det blir 13 000 plagg per år ... 13000 gånger jag böjer mig ner till tvättkorgen, 13000 gånger jag rister ut skrynklor, 13000 gånger jag hänger upp på sträcket och 13000 gånger jag vänder ut och in på ett plagg och viker ihop det.... (och då har jag inte plussat på för alla miljoner strumpor och kallingar...)
Jag ångrar att jag räknade ut det!
Senaste veckan har jag funderat mycket över vad ljus och färg är för något. Jag håller på att läsa När kemin stämmer, och i den beskrivs olika fenomen och reaktioner. Mycket, mycket intressant! Har aldrig vågat mig på att försöka förstå färger förut. Färg är ju så normalt att det är svårt att tänka på vad det egentligen är.
Som jag har försått det nu är färg typ vitt ljus som träffar en yta, vilken reflekterar den färg som ytan inte kan absorbera... hmm... den färgen reflekteras som inte absorberas i komplementfärgtvillingsskapet (snyggt och nytt ord!). Så... kan den röda färgen absorberas av ytan så reflekteras grön...och då tror vi att ytan är grön. Visst är det häftigt! Gräset är kanske egentligen rött....??? Vem vet?
För övrigt har jag räknat ut att jag tvättar ca 10 maskiner tvätt i veckan. Det ger ca 520 maskiner om året. Jag använder 0,75 dl Ariel till varje tvätt och det blir 39 liter tvättmedel om året. Ojojoj... har inte tänkt på att jag bär hem så många liter varje år. Hur många plagg är det då per tvätt?? Nepss det har jag inte räknat på ännu... Men det känns som att det kan vara 20-30 st om jag kollar hur min torkställning ser ut... (underkläder är väl det tredubbla... ). Så låt oss säga att jag tvättar 25 normalstora plagg per tvätt ... det blir 13 000 plagg per år ... 13000 gånger jag böjer mig ner till tvättkorgen, 13000 gånger jag rister ut skrynklor, 13000 gånger jag hänger upp på sträcket och 13000 gånger jag vänder ut och in på ett plagg och viker ihop det.... (och då har jag inte plussat på för alla miljoner strumpor och kallingar...)
Jag ångrar att jag räknade ut det!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)