lördag, mars 07, 2009

22 månaders Präst

Vet ni vad en 22 månaders präst är? Jo, det är en helt underbar ost!! Så fantastiskt god att jag inte ens kan beskriva den. Något att drömma och fantisera om. Mmmmm - och jag har en i kylen!! Den smakar mycket ost (suprise!!)... lite stark, men ändå förvånandsvärt, mjuk och rund. Sältan är underbar och när man tar en bit i munnen knastrar den lätt av saltkristallerna. Jag tror jag är kär!
I torsdags hade jag och två andra studenter (+ en lärare) matlagningskväll med säljarna från ett större företag här i Kristianstad. Vi delade in dom i tre grupper och så fick de laga sin egen trerättersmiddag. 27 st vuxna, lätt trötta efter föreläsningar och information under dagen, drar på sig kockrockar (mycket viktigt - med kockrock är man nästan proffs!), bjuds på lite vin och plock av ost (+ tre stora ostar som de karvade direkt ifrån - företaget älskar ost - gissa vilket det är??) och så sätter de igång med vår förtryckta lilla menyhäfte. Snacka om uppsluppen dagisstämning!! Härligt! Och så förväntar de sig att vi ska kunna allt och lite till... Vilket vi givetvis gör : ). Det blev en mycket trevlig kväll. Säljarna bjöd på sig själva så det blev absolut inga pinsamma tystader eller jobbiga situationer. Kul!
När de hade käkat färdigt och gått vidare för andra aktiviteter.... så var det förståss ett enormt berg av disk och annat kvar! En av oss stängde in sig i diskrummet (och kom ut efter tre timmar.... lätt förvirrad...). Men det var inte bara disk och städninga kvar, även ost och annat gott låg och väntade på att bli omhändertaget. Vi delade upp det mellan oss - därav den 22 månaders Prästen i min kyl. Kvällen blev så sen att jag missade bussen hem (nja.. inte riktigt sant - det var ju mitt fel att jag inte kollade klockan tillräckligt noga!) och den stackars läraren fick skjutsa hem mig... miss i nassen...
Väl hemma var jag så uppe i varv att jag inte kunde somna. Jag satt ett tag framför TV:n - och plockade i mig ostkakor. Ojojoj vad gott! Man gör dessa kakor av smör, salt, vetemjöl och ost (i detta fall 22 månaders Präst). Degen kavlas ut till en kaka lika stor som plåten och så bakar man av den i ugnen. När den svalnat bryter man den i bitar. Mmmmmm!!!! Sååå gott!!
Denna kaka har jag nu levt på i två dagar. Mycket energität! Just för energins skull behövs ingenting annat - men kanske det vore bra för näringens skull. Å andra sidan är ost ganska näringstät. Och jag som tänkte dra ner på energin och främst äta vegetariska energisnåla råvaror.... Ojoj, det har jag misslyckats med grovt! Men nu är ostkakan slut - jag kan återgå till min tänkta diet. Ostkakan ska leva som ett skimrande minne av smak och konsistens... Minnen är inte att förakta - de kan uppehålla vem som helst vid gott mod.

2 kommentarer:

Anonym sa...

Morötterna blev bra även om det tog 100 år innan det började koka (stor gryta, många morötter...). Vet dock inte om de smakade så mycket vitlök eftersom det var så smakrik sås. Men det var gott i alla fall!

Anonym sa...

Nej, vi har inte fixat nått boende. Har du pratat med Peo o Ulrika om det??