Hilma läser ganska bra nu. Man kan inte lura henne genom att säga något annat än vad det faktiskt står (Ja, jag brukar inte gå in för att lura henne heller iochförsig...). Svåra ord läser hon sakta och frågar sen vad de betyder. Roligt!
Nu har hon börjat läsa baklänges också.
Jeh ammam! Och då ska jag svara: Jeh Amlih!
Skriven text är ju lätt att få till baklänges. Värre är det att säga ett ord baklänges utan att samtidigt se det skrivet. Puchtek hco ittegaps tex... Det klarar varken hon eller jag utan att tänka till ordentligt. Hon ser baklängesläsning nästan som humor. Hon tycker det låter kul med obegripliga ord. Och det tycker jag med (en stund ialla fall!).
Själv tycker jag det är ännu roligare med humorn från "helgade hyddor" - bland annat några historer om roliga felsägningar.
"En talare skulle säga att han stod och letade efter någonting i sitt minne, men han vände på orden och sa:
- Jag står här och metar i mitt linne"
"I ett stort möte i Borås stod den vältalande ÖM-pastorn Ragnar Ragné och predikade. Han var mycket inspirerad i sin predikan som handlade om pojken med fem bröd och två fiskar. Ragné ville framställa lärjungarnas situation vi tillfället och säger:
- Åh, lärjungarna - dom var precis nollställda! Dom visste inte vad dom skulle ta sig till. Och i en sådan situation - vad gör man? Då är det en av lärjungarna som upptäcker: där kommer en liten palt med några bröd, nejmen... jag menar förstås en liten pirvel!"
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar