Jag har så lång startsträcka... Jag vet exakt vad som måste göras och ändå hittar jag på en massa saker på vägen till målet. Som t.ex. tvätta lite extra, sånt som har legat och väntat i månader - det passar jag på att göra. Och t.ex. städa i vårt sovrum - de behövdes verkligen... men varför just nu? Och så badar jag H, som inte har tvättat håret på en vecka. Sen tar jag en fika och slappnar av... När jag så äntligen kommer till datorn för att börjar organisera och strukturera det jag redan vet ska göras, då hamnar jag på FarmVille... Hur gick det till? Klockan är 16.30 och mer än halva dagen har gått och inte ett ord är påbörjat i rapporten som ska vara färdig den 13 jan. Suck, suck, dubbelsuck!
Jag tänker... att ska man bli framgångsrik inom ett område gäller det att koncentrera sig på det och skära bort allt onödigt som tar tid och kraft. Fast jag lever inte efter det! Plugget har fungerat iallafall. Och då är det ju ännu mer anmärkningsvärt - tänka vad framgångsrik jag kunnat vara ifall jag faktiskt hade koncentrerat mig?! Vilka höjder uppenbaras för min inre syn... haha... Rena egotrippen!
Varje dag går jag in på FC för att kolla resultat på tentorna jag gjorde innan jul - men icke - till och mer lärarna verkar ha haft ledigt i jul och nyår. Ojoj - så de är också människor?!?
I kväll ska H sova över hos en kompis. Hon ser verkligen fram mot det. Och jag är lite nervös och undrar hur jag ska kunna somna ikväll?
Såå... till sist.. dagens Södergran-dikt.
ORD
Varma ord, vackra ord, djupa ord...
De äro som doften av en blomma i natten
den man icke ser.
Bakom dem lurar den tomma rymden...
Kanske de äro den ringlande röken
från kärlekens varma härd?
1 kommentar:
Jag tror att den långa startsträckan är ett familjedrag. Kan man lära sig att få kortare?
Skicka en kommentar