Fredag i augusti

Fredag - slutet på veckan - början på helgen! Det är något befriande över just fredagskvällen. Avstressande! Utan att bry mig kan jag låta Hilma sova en lur i soffan. Jag själv behöver inte snabba mig med kvällsmaten för att inte bli försenad. Jag kan vara lite generös med tiden. Och ändå är det en lika kort/lång kväll som vilken annan kväll som helst. Det som är av vikt kanske är att dagen efter inte har samma mönster som de andra i veckan. Lördag - ingen jobbdag, eller åtminsone inte en förvärvsarbetar dag. Jag jobbar ju ofta på lördagar, men det är inte samma som jag gör i veckan. Nog om ledighets-känslo-filosofi....

Hilma har äntligen fått börja dagis igen. Hon undrade redan i början av juni när det var dags med dagis... Svårt att förklara hur mycket nio veckor är, så jag förenklade med att säga: "När jag har fyllt år, Annika gift sig och vi varit i Stockolm, dååå.... " Hennes status på dagis har stigit rejält över sommaren. Nu är hon en bland de beryktade 5-åringarna. De har en särskild klubb som kallas femårsklubben. Den har hon längtat efter länge.

Min termin började i måndags. Ingen försiktig inskolning precis - och det hade jag inte förväntat mig heller. Pang på rödbetan så är man inne i en kurs som handlar om att ta fram nya ideér och hur man blir innovativ. Väldigt kul! Roligare än jag trodde. Om denna kursen, och nästan alla kurser denna teminen, har jag tänkt att det blir nog ganska tråkigt, segt och jobbigt. Allt handlar om produktutveckling och jag är ju inte direkt mästare på att trolla fram nya roliga innovativa ideér... så här ligger man i lä liksom... Men det tycks bli en intressant höst ialla fall. Vi har jättebra lärare och det är mer metodiskt än man kan tro att arbeta med utveckling.

För övrigt har jag skaffat mig ett face på face book. Kul att hitta gamla och nya kompisar där!

Samtal

Några roliga små samtal med Hilma:

"Jag vill börja på Krichanstaflickorna. (Gymnastikgrupp)
Det är bara flickor där.
Inte en endaste liten lillebror ens!"

Vi gick förbi ett ställe där det luktade lite konstigt...
Jag kommenterade lukten och undrade vad det var som kändes?!
"Hmm.. det luktar ju pappa!" sa hon.
Men sen ändrade hon sig och sa:
"Nä det luktar hundbajs"
... stackars Thomas...

Slutet av sommaren.

Ett kort "hej" bör göras till mina trogna läsare: HEJ!

Fick äntligen semester den 1 augusti.
Svärföräldrarna har varit hos oss mellan den 27 juli och 11 augusti.
Två 60-års fester och en mini släktträff fick vi vara med på den 1 och 2 augusti.
J & A fyllde 16 år den 5 augusti. Tårta!
Jag blev, som vanligt vid denna tiden, också ett år äldre. (Firade med att göra förrätter till systers bröllop!)
Vännerna Suki får en son. Grattis! (på min födelsedag!)
Syster Annika blev fru Lind den 9 augusti och jag fick min första svåger! Välkommen Johan!
Thomas, Edvin, Hilma och jag åker till Sthlm den 10 augusti och bor i Skälby tillsammans med fam Wolff till den 15 augusti. Riktiga turister i huvudstaden!
Alfred börjar 1:an på Tekniskagymnasiet i Hässleholm den 14 augusti.

Snart tar Thomas semester slut... om 8 timmar eller nått...
Joel börjar 1:an på MR gymnasiet i Kristianstad och Edvin 6:an på Villaskolan på tisdag.
Äntligen får Hilma gå till dagis igen på onsdag....
Och jag ska åka till Polen med kören över helgen....

Vallmor och katrinplommonsufflé

Inte förren igår premiärbadade jag. Väldigt sent på sommaren för att vara jag och för att vara Åhusbo. Ärligt talat har jag jobbat alldeles för mycket denna sommaren. (Varken bra för mig eller för familjen...) Inte ens hunnit önska mig ett dopp, än mindre tänka på att göra slag i saken. Men nu ligger semestern på en armlängds avstånd. Det ska bli sååå skönt att vara ledig. Tre dagar kvar!

Badet igår var helt underbart. På kvällen vid nio-tio-tiden åkte vi ner till stranden vid Havsvägen. Där satt ett gäng och grillade, men annars var det helt öde. Jag förstår inte varför inte fler badar på kvällen, då är det ju extra skönt pluss att man nästan alltid är ensam. Himlen var mjukt rosagrå med lila inslag. Horisonten kunde bara skönjas. Under tiden vi badade skymde det och hela atmosfären kändes som en katrinplommonsufflé med grädde till. Mjuk, söt och luftig. Det är vid sådana här tillfällen jag känner att jag aldrig vill bo där man inte kan ta sig till havet innom rimlig tid.

Jag håller på att gå ut ett par skor. Svart med lite klack (mycket klack för att vara mig!) och rem över. Köpt på Bianco i Jonsered. De var riktigt smala i tån när jag köpte dom . Nu håller de så sakteliga på att rätta sig efter mina breeeda fötter. Jag har våt strumpa på mig och tränar på att gå fint varje dag - nästan varje dag. Den nionde ska de sitta på från kl 14.00 till långt in på småtimmarna. Hmmm.. är lite orolig. Ännu har jag bara kunnat gå i dom ca 2 timmar. Att gå ut skor är kämpigt. Det är typ som att äta mysli utan mjölk eller yoghurt till.
Imorgon ska jag, Hilma och Edvin åka in till stan och kolla kläder till bröllopet. Visst är vi ute i god tid? Vad gör man om man inte hittar något, Annika? Får vi ta vad som finns i garderoben då? Du kan ju inte stänga ute storasyster med familj! Närrå, vi ska nog hitta något...Till Hilma är det nog inte nått problem. Det finns multi av vackra klänningar i stl 116. Edde vill ha kavaj - det blir nog svårt. Och jag då.... Jag vill ha nått vackert som sitter jättebra och som jag skulle kunna använda vid andra tillfällen också. Blir nog lätt att hitta!?! Och inte att förglömma - gärna billigt!

Har ni tänkt på hur Vallmoblommor fungerar? Varje dag, på väg till jobbet, cyklar jag förbi en trädgård med godisrosa jättevallmor utefter hela staketet. Nu i sommar har jag kunnat iakttaga hur de växer. Till en början är den håriga stjälken ganska vek. Den stora knoppen är så tung att stjälken inte orkar hålla uppe knoppen. Den yttersta biten böjer sig så knoppen pekar rakt ner mot marken. Och så plötsligt en dag spricker knoppen och blommans tunna kronbladblad vecklar ut sig. De liknar mest tunnt, tunnt krepp-papper. Något märkligt händer med stjälken - den kan oväntat hålla uppe hela blomman. Vart tog tyngden vägen? Eller har stjälken fått oanade krafter? Är blomman mycket lättare än knoppen? Om, i så fall, undrar jag vart knoppen tog vägen? Försvann hela tyngden upp i rymnden eller förpassades den ner i jorden via stjälken? I alla fall... stjälken kan! Och inte ens när blomman vissnar och ett fröhus blir synligt viker sig stjälken. Vallmons fröhus är inte litet heller. Men stjälken håller sig rak och tappar inte kontrollen på flera månader om den får vara ifred. Visst är det märkligt? Och coolt!

När vi var hos Andreas och Veronica bjöd jag på en trerätters middag. Andreas hade just fyllt år och Edvin fyllde några dagar efter. Därför gjorde jag en middag som en liten födelsedagspresent. Veronica ville gärna ha recepten och jag lovade skriva upp dem här. Så... Ceasarsallad till förrätt, grönpepparkyckling till varmrätt och mandel & citrontårta till efterrätt! Smaklig måltid!
Ceasarsallad (ca 4 port)
1 pkt bacon - skär i strimlor och stek knapriga. Låt svalna.
2 krukor romansallad - skölj och bryt i mindre bitar eller 1 påse färdig sallad (den med ruccola inblandad gillar jag)
1 1/2 scharlotenlökar - finhackade
4-6 skivor formfranska - skär bort kanterna och tärna i små tärningar. Stek brödtärningarna i smör som fått smak av två vitlöksklyftor. (Platta till vitlöksklyftorna och bryn dem i smöret. Ta bort vitlöken.) Tänk på att bröd äter smör, så man får ha ganska rikligt av det. Smör = riktigt smör! Bryn brödtärningarna under omrörning. De kan lätt brännas så passa noga. Låt krutongerna svalna på torr plats.
Ceasardressing - köpt. Vill du göra själv finns det ett antal recept på nätet.
Lägg upp förrätten på assietter så här: Sallad, krutonger, bacon, lök och sist ringlas lite dressing över.
Grönpepparkyckling (ca 4 port)
4 kycklingfileér
salt, svartpeppar och 1 tsk malda grönpepparkorn (det kan vara svårt att få tag på mald grönpeppar, men det är lätt att trycka sönder torra grönpepparkorn..!) - salta och peppra fileérna. Bryn dem i smör runt om.
4 tunna skivor parmaskinka - linda in de brynta kycklingfileérna i parman.
3-4 dl mellangrädde - blandas med
1,5 -2 msk vilt och kantarellfond - och
1 tsk krossade grönpepparkorn.
Lägg kycklingen i en ugnsfastform och häll över gräddblandningen.
Stek färdigt kycklingen i 175*C tills de inte är rosa i köttet längre. Ca 10-20 min beroende på storlek. (innertemperatur bör vara runt 67-69* - inte mer - Då blir de torra!)
Till kycklingen serverade jag kokt nypotatis och några sallader. Champinjonsallad, dvs tunnskurna champinjoner med en dressing som innehåller fransk senap och vitlök och så vanlig vinegrett. Rivna morötter med cocos och sweetchilidressing. (Ny grej som hittas på hyllan för utlänsk mat...) Droppa över lite citron också så smakar det ännu bättre.
Mandeltårta med citonkräm (Rund tårta ca 24 cm i diameter)
3 ägg
300g riven mandelmassa
2 msk vetemjöl
50 g smält smör
Rör ihop till en slät smet och häll i en bakpappersklädd rund springform ca 24 cm i diameter. Grädda i 175*C ca 20-25 min. Svalna.
2 dl vispgrädde - vispas och blandas med
1/2 burk färdig Lemon Curd (Om citronkrämen är fast kan det vara bra att vispa upp den på förhand eller klämma den genom en trådsil.) Bred citrongrädden på den kalla mandelbottnen.
Pistagenötter - hacka grovt. Strö på tårtan.
Till maten drack vi ett vitt vin från Penfolds och till tårtan hade vi kaffe.

"Världen är så stor, så stor. Lasse, Lasse liten..." Visst är det sant! Jag lyssnar på Sommar i P1 nästan varje dag. Det känns mäktigt att höra kända och okända människor berätta om sina liv och olika erfarenheter de gjort. Det är lite som att höra den inre monologen som mal i varje människa. (Åtminstone har jag en inre monolog.. till och med dialog ibland.) Världen är så stor och rymmer så många människor. Varje människa bär på miljontals tankar... Ändå kan man känna sig så ensam om vissa tankar och känslor. I mitt huvud surrar det ständigt av tankar. Och så funderar jag:... tänk om alla andra tänker lika mycket som jag gör? Det är som tyngden i vallmoknoppen... man vet inte vart den (tyngden) tar vägen... tankarna samlas inte någonstans och ändå så finns de...! Eller som energi... Elekronförflyttning som genererar något man inte kan se, men väl märka.

Chokladfläckar

Nu är det kväll, första dagen efter vår lilla resa.
Jag och Alfred har jobbat idag. Snabbt in i vardagen igen. När jag cyklade hem från ÅMG kunde jag känna att det är jasminernas tid nu. Mmmm.. vilken härlig doft! Jag minns mormors jasminbuske i Boalt. Den luktade sååå gott! Tuggummi eller nått annat godis?! Och vet ni vad? Nu finns det tuggummi som har smak av jasmin! Häftigt! Köp en påse och trilla tillbaka i tiden - gå i barndom! Minnet förknippar dofter och smaker med tider och händelser.

Under min lilla joggingtur i förmiddags funderade jag över hud - hudfärg i synnerhet. Jag har nämligen fått en viss skiftning i fägen på armar och axlar av solen. Trevligt ju. Men... färgen kommer väldigt fläckvis. Typ 13 480 st småprickar på armarna och nästan lika många på näsan. (Dessa näsprickar döljer jag till viss del med fondation färg 305 MK!) Hur kan det vara att vissa får en slät varm ton av sommarbrun hy och andra (som jag och halva släkten...) får en massa prickar istället?
En del av mina prickar är ganska permanenta och finns sommar som vinter på min benvita kropp (elfenbesvita, snäckskalsvita, vintervita... sommarvita?). I dagligt tal kallas de för leverfläckar (- möjligtvis för födelsemärke...). Eftersom jag inte gillar lever har jag bestämmt mig för att kalla mina fläckar för chokladfläckar! Är det någon som vill hänga på? Ska vi ta en kväll och räkna våra chokladfläckar?

Fett Lugn Rundtur - hoppas jag på

Idag skulle jag vilja göra er uppmärksamma på några ting som inte är goda att stoppa i munnen.
1. Läppcerat. Det blir en väldigt fet hinna i munnen som nästan är omöjlig att spotta ut. Inte mysigt alls! (Måste bara påminna om när pappa tog idominsalva istället för tandkräm. Det måste ha kännts ungefär som läppcerat om inte värre....!)
2. Tvålblandat vatten. Jag har ett vattenglas stående på handfatet på jobbet. Det råkade komma under tvålautomaten utan att jag märkte det. Tror att det bara kom någon droppe i mitt vatten... men det smakade rejält av tvål! Detta är dock, efter lite löddrande, lättare att skölja bort än vad ceratet var.

För övrigt är jag oerhört trött. Det beror på det klassiska: för lite sömn. Jag har nog sovit ganska mycket för lite... För jag har näsblod titt som tätt. Andra små krämpor är: domnade händer och att jag inte kan koncentrera mig så lång tid det tar att gå från vasken till kylen... jag glömmer vad jag ska ha! Skulle vilja resa bort ett tag helt själv och komma tillbaka pigg, glad, mogen och förnuftig.

Har ni föresten hört Kristina Lugns radioprogram? Tror det heter Fråga Kristina Lugn. Gå in på P1 och lyssna! Hon är cool! Jag måste själv gå in igen och lyssan om de fyra program hon gjort.

Imorgon åker hela familjen på en liten rundtur i småland och västra götaland. Hilma och jag ska gå på Astrid Lindgrens värld. Grabbarna har tänkt gå ner i Kleva gruva. (Jag håller mig ifrån gruvan. Har redan dagdrömt om en massa hemska händelser som kan tänkas ske när grabbarna går ner i gruvan. Räcken som rasar och stora stenbumlingar som faller ner. Och inte minst dumdristiga söner som måste prova vart den gången leder...eller den... Det är helt enkelt bäst för hela familjen om jag inte är med i gruvan. Man måste inse sina begränsningar... Eller hur?Grabbarna skulle fått skoskav i öronen av mitt tjat annars.) Sen hälsar vi på Martin & Ruth några dagar. Och nästa helg ska vi vara hos Andreas & Veronica. Kul att hälsa på och förhoppningsvis hinna snacka lite.

Buljongen som försvann!

Att göra buljong är något av det enklaste man kan göra i köket - ändå blir det så sällan av. Kanske det är brist på tid, eller på fantasi... eller kan det vara brist på ben...?
Iallafall... Jag köpte en hel färsk kyckling i lördags och benade ur den efter de tips jag fått från Guldfågels representant när vi hade kursen "Mat och måltids kunskap" nu i våras. Det innebär att jag inte använde kniven säskilt mycket utan mest drog bort köttet och böjde och bände benen så hela fina bitar kunde plockas fram. Inte så svårt som det låter - men kladdigt! Hela kycklingskrovet blir intakt och det är ju synn att slänga bort det. Sagt och gjort (tänkt och gjort??) jag kokade buljong på det! Delade skrovet några gånger, brynte det i smör tillsammans med diverse slafsor skinn och små senor. La allt i en gryta och hällde vatten på så att allt täcktes. Kokade upp, skummade noga av och därefter la jag i en morot, en bit rotselleri, en bit purjo och några persiljekvistar, allt ansatt och delat i mindre bitar. Några pepparkorn fick med åka ner - denna gången blev det mest grönpeppar... vet ej varför?! Detta fick nu koka i 2,5 tim så att alla smaker drogs ut från ben och annat gojsigt från kycklingen. Jag silade av buljongen och slängde skrovet. Nu ville jag reducera buljongen så att smakerna koncentredades ännu mer, vilket betyder att man fortsätter koka. När reduceringen började hade jag ca 8 cm med buljong i grytan. Jag satte plattan på drygt medelvärme för att det inte skulle ta så jättelång tid.
Som ni förstår är det ganska tidsödande att koka buljong. Å andra sidan behöver man inte stå och passa grytan hela tiden (... även om det är väldigt intressant att se när saker och ting händer...). Jag stod inte och passade den. Har ett sommarprojekt som går ut på att rensa, slänga, sortera och få ordning. Detta försöker jag göra när Th inte är tillgänglig - vi har nämligen inte riktigt samma syn på vad som kan slängas och på vad som ska sparas.... (Tro det eller ej pappa, men det är jag som vill slänga mest!) I lördags, när buljongen kokade, försökte Th sova eftersom han skulle köra taxi på natten. Jag passade på att röja!
... tills Joel ropade på mig och undrade om det inte var dags att dra bort grytan från plattan? Hmm... jo, sannerligen! Nu var den härliga buljongen bara 2 mm på botten och det hade börjat ryka! Elende! All möda och tid jag lagt ner på denna sällsynta buljong var totalt borta. Hade det varit 1 cm kvar så hade jag kunnat använda den - väldigt koncentrerad! Men nu - den var mer brunsvart än brungul och röken gjorde att jag inte trodde att den var särskilt fräsch. Jag luktade på den, men det fanns en ganska övertygande doft av vidbränthet. Det var det lilla roliga!
Ganska direkt började jag fundera över vart buljongen tagit vägen. Jag har nämligen fått lära mig att saker och ting inte kan försvinna utan det ändrar bara form. Var är buljongen nu? Och vad har den förvanlats till? Sitter den drypande i fläkten och kanske i kökets skrymslen eller är det helt nya kemiska föreningar som har seglat ut i värdlsrymden som nya roliga molekyler? Det är värt att tänka på!
Ingenting försvinner - det ändrar bara form!
Detta resonemang kan man dra ännu längre... Om ingenting försvinner... finns det något som tillkommer då? När blev materien till? Och hur länge utvecklades nya grundämnen? När slutade det att utvecklas? Eller är det så att all materia plötsligt var färdig, allt på samma gång - och efter det har ingenting fösvunnit... bara ändrat form?

Jungman

Edvin kom och frågade mig vad en manlig jungfru heter? Jag tvekade, för i mitt huvud rörde sig ord som svendom....sven.... svenne... (men det har liksom en annan klang nuförtiden)... Så kom han själv med ett förslag: Det kan väl inte vara jungman...? Hahaha, så kul det kan bli. Han skrattade själv och försökte att visa vad han menade och förtydligade med att säga: Ja du vet, en man med fiskstjärt... Ännu mer skratt från min sida... Jasså det var en sjöjungman han menade??? Som kung Triton! Åhhh, va kul det kan bli.
Hilma har kommit in en fas där hon funderar över fysikens lagar. Det är kul att höra på hennes finurligheter. Bland annat frågar hon varför glas (dricksglas) heter det samma som materialet i fönster (fönsterglas). Varför både heter det glas och är glas? Sen tycker hon det är mäkta kul att göra springrörelser med kroppen men inte flytta sig frammåt. Titta mamma, jag springer men är helt stilla... Det är ju en fascinerande tanke. Idag när vi var ute och gick så undrade hon vad asfalt var.... och om man kunde fastna i det... Sen har hon resonerat om vad skugga egentligen är. Den rör sig alltid när man själv rör sig och så sitter den fast i fötterna. Och skuggan kan vara mycket längra än vad man själv är...
En av de roligaste grejorna jag hört .. och som jag skulle förklara.... var när Edvin var ca 5 år och undrade Varför allting blir mindre när man åker längre bort från det??? Hur förklarar man det på ett enkelt och lättfattligt sätt?

Det är väldigt spännande att vara mamma! Saker man inte tänkt på ska man plötsligt kunna förklara! (Vad är asfalt? Jag sa att det var en sorts olja som man blandat med grus och sten.. Har jag mycket fel??)

Majsena

Om tretton minuter börjar matchen mellan Sverige och Ryssland. Gissa vem som har legat och hårdbevakat TV:n i en timme nu? Just det ... Affe! Såsmåningom hamnar nog jag också där, men det får dröja ett tag. Det är ju ändå inte förren i slutet av period två... ehh.... andra halvlek...det är spännande, eller hur? Vi ska vinna, vi ska ta dom... vi ska göra köttfärs av dom!??? Va? Köttfärs?
... På tal om mat.... Idag har jag gjort pasta och skinksås till konfirmanderna på Åmg. Det blev ingen höjdare, men det sa jag inte till dom som åt. Istället kunde jag höra flera berömmande ord om lunchen.... Vá bra att jag knep käft! Under tiden jag gjorde lunchen hände en hel massa oförutsedda händelser. Varuleverans 1 gick väldigt smidigt. Frukt och grönt. Sen började jag i tanken att planera lunchen. 1 gluten, 3 laktos, 3 vegetarianer. Okej, laktoserna är inte så känsliga men eftersom såsen till stor del innehåller mjölk så gör jag en egen till dom. Sagt och gjort.. 1 gryta till glutenpastan, 1 gryta till glutensåsen, 1 gryta till lakossåsen, 1 gryta till veggarna och så den vanliga ospeciala maten: 3,6 kg pasta, och sås på 5 l. mjölk och div andra ingredienser (skinka tex : ). Då... just då... när man inte får blanda ihop visparna med varandra... kommer leverans 2... som bara var 2 kolli... köttbullar och toblerone. Det borde ha varit så där 15 kolli, bla salladskyckling till kvällsmatens pajer. Hmm... jag blev nog lite hård i tonen mot chauffören som jag faktiskt fick till att leta igenom bilen en gång till, utan resultat. Jaha vad gör man? Ringer till Ica förståss, eller menigo som det heter nu. De svarade med att beställningen inte fanns i datorn. "Hon måste ha glömt att skicka den..." Grrr... varför finns det då en utskrift på vad som är beställt? Till sist blev de lite medgörliga och bestämde sig för att ta beställningen direkt och skicka maten med bil imorgon. Puh! Det är ju liksom inte kul att jobba i kök där käket fattas!
Åter till lunchen... När alla sås-specialare blivit färdiga så var det den vanliga såsens tur. Och då sprack min fina planering. Det fanns inget mjöl! Superkul! Det skulle ju kommit med leverans 2. Helt totalt onödigt att göra glutensåsen för sig... Nu fick jag ta majsena i vanliga såsen. Hrmf! Jaja.. de andra visste ju inte hur min förmiddag varit. Men när Alfred kom för att jobba vid elvatiden uttryckte han det så här: Du behöver väll inte va så bitsk! Nä, det behövde jag ju inte. Jag försökte lätta upp min mimik och när jag fått lite mat i mig så tinade jag upp en smula. Resten av eftermiddagen kände jag mig relativt nöjd trots att vi fick göra en frysrens eftersom kvällsmaten inte kunde bli det vi tänkt oss. Det sägs ofta att kockar är flexibla personer men jag skulle vilja ändra det till: kockar blir flexibla personer. Man kan ju inte låta bli att servera mat när en leverans uteblir.. man måste hitta på nytt ... äta bör man.. annars dör man. (Äter gör man, ändå dör man!)
Saker jag tänkt på idag: 1. Kommunikation - finns det något viktigare? (Detta ämne ska jag tänka mer på och skriva ett separat blogginlägg om.)
2. Vad är det som händer när morötter ligger i en tillsluten påse och ruttnar? Andas moroten ihjäl sig, eller förstör de egna enzymerna de egna cellerna? Eller är det en blandning av andning och osmoseffekten?
3. Varför drar sig småflugor till jäsdegar? Är det alkoholen de vill åt? De ser lite snurriga ... surriga ut!
4. Vem vill fira midsommar med oss?

Nu är första delen av matchen slut och Ryssland leder med 1-0. Pepparen peppar svenskarna och saltaren saltar ryssarna. Hur ska det gå med denna soppa?

Sega lår och mogen mage

Städat toaletterna idag. Städat med stort S. 2,5 timmar tog det! Inte den roligaste sysselsättning jag vet. Faktiskt så städar jag bara toaletterna när det helt absolut måste göras - och det är ju en definitionsfråga som inte behöver besvaras objektivt. Det har också att göra med hur mycket man vill skämmas.... Vet jag att någon kommer hit så städas toaletterna. Ibland är det nog tur att det kommer någon och hälsar på... (Kul att träffas i kväll Sofia!!) Undrar hur ofta jag städat annars? Ja, ja .. nu låter det som att jag lever i ett väldigt ohygieniskt hem med massor av små mikroskopiska krabater gåendes och boendes lite överallt. Dessvärre gör jag nog det.... det gör nog alla (bor tillsammans med mikroorganismer!)... de är ju mikroskopiska så de syns ju inte direkt... men blir de många på samma ställe så kan de ju synas eller åtminstone kännas lite luddiga. Ska snart ta tag i städningen igen. Nu är det vårt sovrum som ska attakeras! Okej - nog om städning! Det är en överskattad sport!
Men sport för övrigt är ju kul! Åtminstoner om man utövar den själv. Edvin och jag spelade badminton härom dagen. Riktigt kul! Nätet har tyvärr inte kommit upp ännu... men snart så... när vinden lägger sig! Vi höll nog på i en timme och Edde vill gärna spela mer, helst varje dag! Jag har däremot fått en åkomma som gör att badmintonspel nog får vänta någon dag till. Har så ont på lårens baksidor och uppåt.... Fattar inte riktigt vilka muskler man använder?? Trodde kanske att högerarmen skulle få lite förstramande muskelkänningar... men låren??
I helgen var vi på släktträff. Pappa och hans sju syskon som ordnade det! Värkligen kul att träffa kusinerna! Vi var runt 120 som kunde komma. Satt och pratade med några som just fyllt eller snart ska fylla 40... Så jag frågade hur det kändes att vara 40 (Vilken underbar fråga!! Hur känns det? Och vilket fantastiskt genomtänkt svar man får... !! Jo, då så att eee... ; ). Jalla fall... så sa Maria att det var skönt att bli 40 för då kan man sluta banta! Hon menade att det är värkligen dags att acceptera hur man ser ut när man är 40. Det är liksom tid att göra (den underbara) magen till sin egen. : ) Hmmm ... så ska jag förändra något har jag några år på mig innan jag är mogen för att acceptera volangerna.

Makkans T-shirt, betyg och olivolja

Vaknade lite ryckartat när jag hörde Edvins "hejdå, vi ses sen!". Flög upp och kollade av vilka kläder han hade valt... Makkans gamla T-shirt (har varit svart med röda tecken på - nu är den grå med knappt synliga röda tecken) och ett par långa badbyxor som är i minsta laget. Vad tänker den killen med? (okej han är klevver i det stora hela... men har inte riktigt kommit till det stadiet att han bryr sig om sitt utseende ännu.) En kompis stod och väntade på honom i ytterdörren - han blev nog lite rädd när jag kom upprusande med kuddfrilla och svullna ögon... Jag lät nog lite arg med för Edvin tyckte jag överdrev när jag förklarade att han var tvungen att byta kläder. Han skulle ju upp på scen och spela till och med.... vad tänker dom andra föräldrarna - och inte minst fröknarna? Hm... den killen har konstiga kläder.... och var är hans föräldrar?? Aha.. Nilssons... ja, ja,... dom har för många barn för att hinna med dom.... Okej, jag är ju inte säker på att de tänker så, men jag tänker att de tänker så - och så får jag dåligt samvete för att jag inte kan vara med både på Edvins avslutning och på Joel & Alfreds avslutning samtidigt. Jag valde J&A:s idag.. de slutar ju ändå 9:an. Och Edvin försäkrade att han bara blir mer nervös när han ska spela cello och jag är med (.... ojj då! Har jag satt press på honom??) J&A:s avslutning var fin jallafall. Inte för att Hilma och jag såg så mycket... det finns ju gigantiska pelare i mitten av Åhus kyrka.. vi fick stå längst ner... kom typ lite sent - men inte sist! Men det lät bra! Alfred spelade i skolorkestern... så nu vet jag varför han övat vissa låtar intensivt på sista tiden. Han är duktig! Väl hemma var båda grabbarna väldigt glada när de räknade igenom sina betyg. Joel fick (tror jag) 240 poäng och Alfred lite över 300. Jättebra!
Vår tradition när det gäller skolavslutningar är att vi köper hem vars en bakelse till fika. Man får naturligtvis välja själv. Idag när jag var nere och inhandlade bakelserna (och lite annat .... det blev över 1400kr??? - riktigt tomt i skåpen här hemma) så stod Alexandra Zassi och gjorde reklam för bland annat olivolja. Kul! Rätt intressant att fundera över hur man själv och andra beter sig inför en kändis. Man vill ju väldigt gärna fram för att smaka och kanske prata. Lite trevande sådär... och så ska man se något så när nonchalant ut.... Precis som att man inte bryr sig om att det just är kocken Alexandra Zassi som står där. Och ojjjj.... hon pratar med mig! Då får man ju inte se för förtjust ut. Då kan hon ju tro att man bara är intresserad av henne istället för olivoljan.. Hahaha så genomskådad man är. Olivoljan - släng dig i väggen!

Avslutningar

Skolavslutningstider. Joel och Alfred är på middag och avslutningsspex tillsammans med lärarna. De var uppklädda till tänderna när de stack hemmifrån. Alfred har införskaffat kavaj och dagen till ära botniserat bland Thomas slipsar. (Han har alltid varit glad för att klä upp sig - han hade nån liten kavaj redan som treåring på Gränden i Sthlm.... med hatt och cowboyboots till.) Joel använder sina konfirmationskläder efter att jag fått lägga ner byxorna ca 1 dm... Hur snabbt växer han?? Stiliga grabbar, må jag säga! J erkände att det var lite sorgligt på nått sätt att gå för sista gången i korridoren på skolan. Han hade någon liten uträkning ... något med x antal gånger och sen aldrig mer. Det lät sorgligt också.
För egen del tycker jag det är sogligt att jag redan gått 1 år på högskolan...... Det resulterar i att det bara är 2 år kvar... Tråkigt! Men jag försökte uppmuntra mig själv idag genom att låna lite extra många böcker på biblioteket. Det blev två kokböcker (Cranks kokbok - vegetarisk mat, och Långkok - med långkok : ), tre kulturböcker från Skånska gastronomiska akademin och Engelska textbook och workbook för åk 7. Vad tror ni om den blandningen?? Edvin trodde att engelskaböckerna var till honom... men han bör helst inte lära sig mer engelska på ett tag.... E har gått med 6:orna detta läsåret i engelska. Hur det ska bli till hösten får vi se. 7:orna går på en annan skola så det fungerar inte att samläsa med dom. Sen fick han någon idé om att han kunde se till att jag lär mig glosorna... (Var kommer ordet glosor ifrån?) Jo, jag har altså tänkt att försöka lära mig lite engelska. Har insett att det kan vara bra kunskap. Stackars Hanna-Karin! Vissa elever vet ju inte sitt eget bästa förren de är komna till mycket mogen ålder. En av mina studiekompisar har inspirerat mig till detta med engelska. Hon har läst engelska på kvällskurser under vintern och nu i sommar ska hon till england på språkkurs. Det är aldrig försent med kunskapsinhämntning!
Good night sweethearts! (Okej - ekänner direkt - jag frågade Edde hur det stavades...)

Brunt bälte

Nu har Thomas äntligen fått brunt bälte i judo. Han sitter där nere i soffan och är euforisk tillsammans med en välförtjänt öl! Jag och Edvin var inne och tittade när han graderade. Det ser häftigt ut när vuxna människor "fäller" och slänger varandra i mattan. Ju mer människa ju större duns. Ett vet jag: Jag kommer aldrig att falla för denna sport! Men jag tycker det är jätteroligt att Th gillar den. Man behöver något aldeles eget att jobba för.

Mycket på tapeten!

En av mina Hoyor blommar så alldeles... på (näst intill) bar kvist?!? Fullt av doftande porslinsliknande stjärnor. Det är lätt att falla för proslinsblommor. Jag tror jag har sju olika sorter... (man undrar ju hur många jag kommer att ha när jag är pensionär...?) En annan blomma jag är särskilt förtjust i är Saint Paula. De är ganska tantiga (det ska ju jag med bli..!)men väldigt söta och så blommar dom så ofta. (Hoyor och Paulor har en gemensam grej: de vill inte ha vatten så ofta. Såå bra för studenter och mammor!)
Sååå... jo, det jag egentligen skulle förmedla är att jag har såååå grymt mycket att göra innan terminsslutet. Ska skriva en rapport till 4/6 och plugga in en tenta till den 6/6. Dessutom ska Helljus-barnen och vi ledare sova över i Ekestad mellan fredag och lördag... och på söndag har jag lovat jobba på Missionsgården. Vad tänkte jag på när jag lovade allt detta? Det var väl nickedockan i mig som sa ja, och sen får hon-som-inte-sviker ta smällarna!

Så.. 7 så i en text på 11 rader.... Hade inte gått bra i en rapport.

Debit: inte varit ute! Kredit: verkligen tänkt!

Tro det eller ej.. men jag har suttit inne hela dán idag... Suck! Det har varit så fint väder och fåglarna har kvittrat och nu i kväll har jag hört fantastisk sång från koltrastarna. Men jag har hört det genom fönstret...!
Aha... vad har jag gjort då? Du behöver inte ens gissa... pluggat förståss! Ekonomi... jag har svårt med det logiska tankemönstret när det gäller att kontera. Man ska välja ett konto att sätta posten i debet och ett annat att sätta posten i kredit. Pappa, kan du komma och hjälpa mig? Debet och kredit kan man ju glömma när det gäller logik.... rena gissnings leken. Och sen det här med att föra dubbel italiensk bokföring... Hm... vad kan det vara som är smart med det? Är det för att slippa polsk riksdag? ; )
När det gäller tomaterna så minskas antalet ganska snabbt. Det blir nog inte några kilo färdig tomatsås i frysen. Det är så inbjudande att ta en liten tomat nu och då och njuta dom färska! Hilma ville med prova. Men hon gillar bara att ha tomaten hel i munnen - så fort den spricker spottar hon ut... och jag får en varm, lite lätt saggi tomat att äta! (Kräks inte - man äter alltid upp vad barnen inte vill ha - det är så man gör som förälder!!! : D )

Gravitationstomater

Idag har jag säkert ätit 15 tomater! Såå gott! Små och varma som inte hunnit dödas av kylen. Jag köpte 6 kg andrasoteringstomater från "Gröna butiken" i fredags. Små, stora, runda, avlånga, gula, röda, ovanligt och roligt formade... Gissa om jag serverat tomater varje dag sen dess?? Tomatsås, tomatsallad, pizza med tomatsås (off kors!) osv. Jag känner mig lite rik när jag ser lådan med tomater i köket. Jaa... rik på tomater ialla fall! Måste göra soppa imorgon. Alla i familjen älskar tomatsoppan med förska tomater och mycket purjolök i. Pasta måste också till. Vill ni läsa om matrundan på Österlen som jag och en studiekompis gjorde i fredags kan ni gå in på http://spisa.bloggspot.se/
Ikväll läste jag ur Bamseboken för Hilma som godnattsaga. Bamse är ju bara bäst! Denna gången hade Skalman uppfunnit någon farskost som tog gravitationen ur spel. Festligt! Jag kände mig som Lille Skutt hela tiden. "Jag vill tillbaka till jorden", "Det ser farligt ut det där", "Nej, tryck inte på den knappen", "Jag vill inte veta vad som finns bakom berget".... Ängslig liten stackare! Men på de flesta bilder ser Lille Skutt glad ut. Detta skulle man kunna psykologisera över och komma fram till att det syns inte utanpå hur man känner sig innuti!

Visa mig vilka bloggar du kollar och jag ska berätta vem du är!

Sitter och snurrar runt i bloggvärlden. Började hos syster Rebecka...Webjonas....Vita huset... sen Bagateller...vidare genom ett antal bloggsidor och nu sitter jag och läser Linda Skugges blogg på Amelia...
Hade jag haft talang och viljan skulle jag blivit bloggkritiker! Tänk att sitta och klicka och läsa och tycka och läsa och klicka vidare och kanske ta en kaffe och sen läsa ännu en blogg och så en till... och få pengar för det... Fast bloggkritikeryrket är kanske inte uppfunnet ännu?? Frågan är om man kan kritiskt granska blogginlägg? Det är ju (åtminstone ibland) väldigt personliga dagbokslika textbitar... och att kritiskt läsa det vore nog att göra intrång i personens liv, eller hur?

Joel och Alfred kom hem från Polenresan nu ikväll (just när Sverige vann nån typ av ishockey match). De har hunnit med att se mycket. Visade oss bilder från Auchwits (stavning?) och Birkenau. De hade en del att berätta! J sa bland annat att kompisarna i skolan var mycket trevligare privat än när de träffades på skolan. Det är väl typiskt! Jag upplevde också det under de sista veckorna i nian, att klasskompisarna var riktigt justa personer... till och med David Mähler var kul att snacka med!!

Du betyder så mycket!!

För några dagar sedan begrovs Engla och begravningen sändes på TV. När jag först hörde sägas att det skulle sändas på TV tycket jag det lät väldgit dåligt. Exploatering av en privat begravning. Vem vill det? Om jag skulle vara anhörig, vad hade jag tyckt?
Nu råkade jag höra på TV:n just under begravningen och nu vet jag inte vad jag tycker längre. (Inte för att mina tyckanden har någon betydelse i just detta sammanhanget...)

Det jag kom att tänka på var Hur stor betydelse har en människa? Förstår vi vad vi betyder för varandra? När sa jag sist till någon Du betyder så mycket för mig! Eller Jag tycker så mycket om dig!
Livet är konstigt men sorg och saknad är konstigare....

Ledig dag

Fredag - ledig fredag!
Jag och Hilma låg och drog oss riktigt länge idag. Det behövdes. Kom i säng väldigt sen igår - medvetet!
Hela dagen var späckad och inrutad. Jag och en klasskompis hade hand om "Futurum cc matlådan" eller rättare sagt - maten på "matlådan". Planering, inhandling och servic under kvällen. Det var deltagarna som lagade maten. Typ en mötesplats för företagare och studenter. Det började med ett litet föredrag om presentationsteknik och att våga-sticka-ut-ur-mängden-för-att-bli-ihågkommen.... Det kändes lite läbbigt att efter den presentationen berätta vad vi skulle laga för mat. Då visste ju alla hur man inte skulle agera... eller hur man ska göra, för att ge ett bra intryck... Så nu går jag här hemma och försöker hitta var mina händer har sitt naturliga läge... och på hur min röst fungerar när jag är nervös... eller hur jag ska göra för att verka säker och otvungen när jag står framför folk. Suck... jag kanske inte ska bli lärare... Tänk att fejka sig till säkerhet och naturlighet varje dag.
På tal om naturlighet.... Jag är lite smått avundsjuk på alla som är naturligt vackra. Tänk att helt av sig själv ha mörka ögonbryn! Och så finns det en hel hög som är födda med stora ögon! På morgonen vågar jag knappt titta på mig själv i spegel. Vad är det för en kärring som stirrar tillbaka? Jag kan liksom mäta min pigghet på hur stora/små ögonen är och på hur många centimeter påsarna är under ögonen. Det jag tröstar mig med är att andra inte är så kritiska till hur jag ser ut. Det är ju skönt!
I går kväll, när jag sent omsider gick hem från bussen, så kändes det verkligen att en annan årstid har börjat. Doften var helt underbar. Som efter ett sommarregn fast klarare. Dofterna från gräs och blommor kändes så koncentrerade. Det var otroligt coolt att känna skiftiningarna i de olika dofterna utan att se var de kom ifrån (det var ju liksom mörkt!). Jag tror att mat och vin kursen har satt några spår i mitt doftmedvetande. Jag började fundera vad jag skulle sätta för ord på dofterna. Typ gräsigt.. blommig.. sommarnatt.. körsbärsträd.. stilla regn... Fast det hade ju varit lite för enkelt... Vin doftar ju liksom inte vin utan en massa omskrivningar....?! Men naturen doftar natur...?!
Och månen måste ni kolla in i kväll. I går kunde man se hela månklotet - mörkt... och en liten skärva som var skinande. Sååå fint!

De-klar-ar-sig-nog

Här har det inte skrivits så aktivt senaste veckan... Men ni anar inte hur aktiv jag varit med att skriva... rapporter.... Senast idag skickade jag in en studiebesöksrapport (Scan-besök) och det var den sista för mat och måltidskunskaps kursen. Det är skönt att bli färdig med en rapport men också lite ångestladdat. Den ska läsas, bedömmas, kommenteras, rättas och till sist (när man är rejält trött på ämnet) så ska den betygssättas.
Imorgon börjar sista kursen för denna terminen. Typ introduktion till företagsekonomi eller nått liknande. Det ska bli kul. Kan tänka mig att man alltid har nytta av lite företagsekonomi i vilket yrke som helst. Jag försöker samla på mig bra information om utifall att jag till äventyrs skulle starta något litet eget nån gång i en avlägsen framtid. (Lagom svävande ....)
Jaha, så var det deklarationsdags igen. Joel upplyste oss om att det var sista dagen idag. Det gjorde pappa med. Han skrev till och med hur många timmar som var kvar till the bitter end. (16 timmar) Vi lever i ett mycket tekniskt samhälle... starta datorn... logga in på nätet... välj rätt adress... identifiera dig på skattemyndigheten.... "kolla igenom" ifall myndigheten har rätt siffror på dig... godkänn att de har rätt uppgifter... Slut. Annat var det förr.... (hahaha) när vi bodde på Smala Gränd. Om jag inte minns fel (på äldre dar sviktar minnet... : ) lämnade Thomas och Roland in deklarationen vid skatteskrapan på söder just innan de stängde ... vid 10 på kvällen?? Kan det stämma? Det känns som ett annat sekel... (hahaha ...vad humoristisk jag är...hrmf...)
För att bli lite seriös... Varför deklarerar man? Jag menar, de har ju alla uppgifter som de kan få om vad man tjänar och betalar i lån osv. Hur många länder i världen har ett deklarationssystem? Antar att Kenya inte har det jalla fall... eller att det inte var så noga med tidpunkt för inlämnandet... eller..?