Visar inlägg med etikett Gott??. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Gott??. Visa alla inlägg

tisdag, september 06, 2011

Kexchoklad

Nyhet som funnits ett tag. Har du smakat den ännu?
Denna är nog snäppet nyare, skulle jag tro. Dessutom är den en Limited Edition-produkt.


Hur brukar du göra när du ser en ny vara i butiken? Jag känner mig nästan skyldig att prova den. Det har nog något med att inte gå på hörsägen, att göra... eller ren och skär nyfikenhet... : )

Kexchoklad är en produkt som alla i Sverige kan relatera till. Alla har smakar den riktiga kexchokladen - Cloettas alltså. Flera andra märken har provat att göra kexchoklad... men den man jämför med är Cloettas. Jag jar dock ingen aning om vem som var först.

Och nu har Cloetta provat med förnyelse. Det är ju inte bara jag som blir nyfiken... Blåbärs-kexchoklad-smaken är riktigt god. Ett unns blåbär och sen kexchoklad gifter sig fint, som det så vackert heter. Blåbär är för övrigt riktigt inne när det gäller mat. Kolla runt lite när du går och handlar nästa gång. Flera andra choklad har fått blåbärsfyllning, man kan köpa torkade blåbär, paj på blåbär, sylt, glass... med mera. En nordisk trend som slår igenom på den söta sidan??


Hur är då hallonsmaken tillsammans med kexchoklad? Jag måste tyvärr säga: Nästan obefintlig. Ifall jag tar en bit, tuggar runt, andas ut genom näsan med stängd mun några gånger (ett bra knep eftersom både smak och doft på ett tydligt sätt känns då) så kan jag ändå inte detektera några hallon. Kanske något lite, lite fruktigt sött känns, men det skulle kunna vara vad som helst eller bara att kexchokladen fått en annan temp eller nått sånnt... Nej, någon hallonsmak känns inte. Men förpackningen är fin! : ) Tur för Cloetta att det är hallonsmaken och inte blåbärssmaken som har fått etiketten Limited Edition!

onsdag, januari 26, 2011

Citronsås??


Jag är mycket förtjust i Keldas soppor, speciellt Tender Tomat och den Orientaliska. Idag fick jag syn på deras såser och blev sugen på att prova gratinerade grönsaker med en Kelda sås. Köpte Citronsåsen - eftersom en viss besatthet av citron finns in my mind. När jag smakade den kall kunde jag inte känna någon citronsmak... eller åtminstone fick jag koncentrera mig mycket för att kanske eventuellt känna någon liten tillstymmelse till citronsmak. Synn! Jag gratinerade ändå blomkål, morötter och rotselleri tillsammans med såsen - men citronsmaken kom ändå inte fram. Tyvärr hade jag inga citroner hemma så en förgyllning blev det inte. Ätbart, skulle jag kunna säga. Men citronsås? Nej, det kan man väl inte kalla det för!

söndag, januari 16, 2011

Puckon

Provmatlagning inför nästa helg. Mer eller mindre puckat. Idag har jag tänkt göra en variant av äppelgelé med citron, rosmarin och vanilj. Kan det bli en bra smakkombination tillsammans med Allerum Präst? Jobbar med inköpslistan. Något av det svåraste med matplanering.


Hilma spelar ett frågespel med mig (ofrivilligt från min sida). "Sticks ibland och är en man?" Svara på den om ni kan!

lördag, februari 06, 2010

Säkerhetssurdegar

För första gången på länge gör jag bröd utan surdeg. Familjen, speciellt J, vägrar äta surdegsbröd... Jag själv är närmast beroende av ett grovt surdegbröd med honung och ost på. Mmm.. en sånn skiva till kaffet är nästintill lika gott som en bit choklad. Men nu ger jag mig för familjen alltså.. Har också tänkt rensa kylen från dubbletterna av surdegar. När jag tänker efter behöver jag ju inte mer än en rågsurdeg och en vete + en levainvätska.
Jag har två flaskor med levain. Levain A har jag bara öppnat en gång efter att jag tagit hem den från skolan. Den pös riktigt mycket och bildade ett tjockt skum när jag vred upp korken. Undrar varför? Är det jäst som har bildat ännu mer koldioxid och alkohol eller har det med något annat att göra? När jag testade alkoholhalten verkade det vara runt 8-10% i dom. (...ifall kalibreringen fungerade och inget annat ämne "låg bakom"...) Det luktade av alkohol iallafall.
Men som sagt... vill någon ha surdeg så är det bara att säga till.

Igår blev jag anklagad för att ha extremt låg humor... Det var Edde som irriterade sig på att jag skrattade åt hans filosofi kring strumpor. Ofta går han omkring i vanliga sockar pluss ett par tjocksockar här hemma. Såå igår när han drog av sig tjocksockarna såg jag att han hade enorma hål i de vanliga sockarna. Ärligt talat var det i princip ett par skaft och överdelen av sockarna kvar... Så jag tyckte att han kunde slänga dom och ta några andra. Nej, det kunda han inte... Detta är mina säkerhetssockar deklarerade han. Va?? Vad är säkerhetssockar? Någon som hört talas om det? Inte jag heller... Jo, dessa använder jag om alla andra är i tvätten - då vet jag att jag att dom här finns iallafall... Aha... och det är här min låga humor kommer in. Jag tyckte det var festligt att han hade så dåliga strumpor som säkerhetssockar och skrattade en hel del... både åt säkerhetsordet och den dåliga kvaliteten på de sockarna han omhulade mest. Mamma, du har så låg humor... : )

måndag, december 21, 2009

En helig ko?

Idag ska jag bemöta en av mina egna funderingar. Det gäller heliga kor.
Jaha, tänker ni, nu är hon i andanom i Indien...
Nej, inte alls! Heliga kor, som fenomen, är fullt möjliga att ha även i ett kristet land som Sverige. Jag menar nu innebörden av begreppet heliga kor.
Per definition är den västerländska förklaringen på en helig ko benämning på åsikter som upphöjts till en sådan status att opinionsklimatet blivit så negativt att det överhuvudtaget blir en icke-argumentation när någon vill spekulera runt (en helig ko) åsikterna som den bygger på. Hmm... förstår ni? Här kan man komma in på vissa politiska tankar och ageranden - politisk korrekthet - men även stelbent byråkrati.
Mina egna tankar rör sig i något mer jordnära cirklar. Det gäller julbordets köttbullar. Vad tror ni? Visst är det nog ett ganska stort antal som bara måste göra egna köttbullar till jul. Det går inte ens att diskutera. Kanske är det ett gammalt recept som ska lagas efter? Köttbullarna är kanske i realiteten inte så jättegoda - men har stjärnstatusen av att vara hemgjorda och därmed ÄR de jättegoda. Jag kan höra någon fråga:
-Åhh.. är det verkligen hemgjorda köttbullar?
-Ja, visst! Jag skulle aldrig drömma om att bjuda på köpta köttbullar till jul, svaras det. Kanske är det som snacket kring ekologisk mat. Många säger sig köpa ekologiskt - men försäljningssiffrorna säger något annat.
Hmm.. vad vet jag?

Viskningen läses endast av hårt arbetande eller hårt studerande vanliga människor. Inga princip-måste-ha-hemgjorda-köttbullar-till-vilket-pris-som-helst-människor! Ni får ha en god jul jallafall. Logga nu ut så ni hinner rulla köttbullarna! (Å andra sidan, är ni principmänniskor så har ni säkert lagat köttbullarna i god tid. De ligger i frysen och väntar på julafton...)

Viskning: Jag funderar på att slakta den heliga köttbullskon till jul. Vilket är bäst? Köpta köttbullar eller inga köttbullar alls? Vad säger ni? (Fresten så kan jag kamouflera köpta så de smakar hemgjorda!)
Men som ni förstår har jag lite ångest över detta - Ärligt - Kan jag som Gastronom, med rent samvete bjud på köpta köttbullar? Det finns något motsägelsefullt i luften - som en ånga man bara ser när man står i vissa vinklar...

torsdag, oktober 29, 2009

Modiga Svenska Bönor

Ser ni mannen på bönan?
Bönan heter soldatböna - därför att en "soldat" är avbildad på den mogna bönan. Jag har fått 1/4 dels papperskasse med orensade soldatbönor. Och lika mycket av svartabönor, sojabönor och borlottibönor. Har börjat så smått att rensa bort grus, jord, torra ärtskidor, lite kvistar och annat smått och gott. Det tar lite tid men det är ganska berfriande sysselsättninga också. Jag tar en liten handfull bönor, petar bort skräp och bönor som inte ser ut som dom ska. Låter skräpet trilla ner i en bytta och de fina bönorna slänger jag ner i en 3 liters fryspåse. Och så en ny handfull... x 458. Sen är en kasse rensad! Men så långt har jag inte kommit ännu.
Fick en flasch back till ett TV-program. Unga killar-på-glid fick "prova" att sitta i fängelse. Den dagliga sysselsättningen var att sortera spik... Stor, liten, mellan, galvaniserad, konsigt huvud... När de var färdiga med en spikhink fick de en ny...
Men då är ju bönor roligare... och så är de ju frivilligt!

Ska bli kul att prov-koka och -äta. Närproducerade bönor -unikt!
Men en sak funderar jag på... De är lite smutsiga. Hur ska jag få bort det? Skrubba varje enskil böna med babytandborste kanske??

tisdag, augusti 11, 2009

Lavendel

Med en fot i semestergrytan och en i cateringkarotten har jag idag slappat och bakat (bakar) lavendelskorpor. Det går bra att blanda jobb och ledighet - ännu så länge! Med mig är det så att jag behöver en lite spark för att komma igång... och sparken kom när jag delvis gjorde ett schema för kommande två veckor. Insikten blev att det endast är 11 dagar kvar till leveransen. Tjoff! När det gäller är jag ganska effektiv! Tur det ju!

Iallafall - har ni gjort någon kaka med lavendel innan? Inte jag. Tänkte nog att det skulle bli en smula tvålaktigt i munnen - ja, inte löddrigt - men smaken. Men de blev väldigt milda och fina i smaken. Finstämd lavendelsmak skulle man kunna säga. Inget stråk alls av linneskåp...

När jag dukar upp till välkomstbordet tänker jag få tag på blommande lavendel och dekorera med.. kan nog bli fint. Måntro ifall jag kan hitta någon blommande? Tips?

tisdag, juni 16, 2009

Socker

C12H22O11... vet ni vad det är?
Knappt jag heller - eller jo...
Men jag är inte riktigt vän med denna vackra molekyl just för tillfället.

Fick för mig att jag skulle kandera syrener i förra veckan. Ärligt - jag gjorde exakt som boken sa (Jan Hedh) men resultatet blev inte direkt likadant som på bilderna i boken. Mina kanderade syrener är bruna... inte lila... Tja.. jag kanske ska sälja dem som guld-syrener. Alltid någon som går på det!

Idag har jag (och en kompis) gjort klubbor - med och utan aromtillsats (sk konstgjord arom - eller kemiskt framställd - eller icke naturlig... men molekylerna ser likadana ut som de naturliga... Så skillnaden är bara att någon har byggt ihop aromen istället för att ha hittat den naturlig och färdigbyggd - ok det var bara en parentes...) som skulle koka tills de kommit upp i 150*C. Första satsen kokade vi till 107*C, då vi gjorde ett kultest - och de blev på tok för lösa... typ som kola. Andra stasen brände vi, eftersom vi kokade den till 150*C (eller knappt...). Luktade inget vidare och hade en pikant bränd smak. Tredje saten kokade vi till 137*C - då började den bli lite gulbrun i färgen så vi drog bort grytan från plattan i panik (+ kultest och det blev knallhårda små sockerkulor direkt)... De klubborna blev ganska bra både i smak och utseende. Och så gjorde vi ett antal satser till varav en blev bränd... Hoppas det finns typ 45 x 2 hyffasde klubbor till morgondagens öppna hus.

Alltså det här med socker är svårt! För att inte tala om termometrar. Jag misstänker starkt att det är termomteterns fel att kokningen var så svajjig... Och kandering och kristallbildning är också ett mysterium för sig. (Men det måste jag prova igen - tar en annan blomma då.) Men någon sockerbagare blir jag aldrig - det är alldeles för exakta mått och grader... Jag gillar mer när man kan prova sig fram lite... smaka av och lägga till... utan att allt går åt pipan!

lördag, maj 02, 2009

Vin och vin... det är frågan?

"... xxxx går den naturliga vägen till
ett smakrikt matlagningsvin. När
andra blandar kostgjord vinarom i
vanligt vatten, då använder vi riktigt
vin och tar bort alkohol och lite vatten.
Kvar i xxxx Matlagningsvin av
rödvin blir vinets äkta smakämnen
och de nyttiga blablabla...
Koncentrationen av smak blir till och
med ännu högre än i det ursprungliga
vinet."
Köp aldrig matlagningsvin!!!
Och framför allt, använd det inte!
Som en av mina respondenter sa: Det är rena hubbabubba-märket - och i detta fallet är det rena hubbabubba vätskan.
Jag köpte en ungtupp (som fortfarande var levande när den såldes...) på MG:s auktion. Per-A ringde en kväll och undrade om det var några som ville var med på slakt... Alfred ville, men hade något förhinder. Jag uttryckte min önskan om att få den nackad, plockad och urtagen.
I tordsdags var vi hos dom och satt och grillade på den gamla gösselplattan. Så småningom eldades en jättehög med ris också upp. Barnen har som alltid kul när vi är där. Och vi medelålders föräldrar sitter och pratar strunt och annat med varandra.
Jallafall... när vi skulle åka hem (det blev ganska sent) kom vi ihåg tuppen som låg i frysen. Vi fick den i en kasse. Vi körde om stan och plockade upp Joel som hjälp till med "Pannkakskyrkan". Väl hemma hjälptes alla åt med att får in resterna från grillningen. Th ställde sig för att döda myrorna som börjat komma igen - det är vår! (Ingen vår utan myror i Åhus!)
I går sov vi länge! För länge. Th åkte in till stan vid 8 tiden för att ställa iordning inför Judo SM, så huset var helt tyst. Jag gick upp klockan.... Nej, det tänker jag inte berätta... När jag och Hilma ätit "frukost" började jag plocka lite (Plocka är egentligen en heltidssysselsättning - men det förtränger jag och gör det bara då och då.) Huuppps - där hittade jag kassen med sallad och korven som blev över. Snabbt in i kylen och så försöker jag minnas vad som kan hända med korv som legat i rumstemperatur i flera timmar.. korvförgiftning är ju inte att leka med. Nej, vi bliv så illa tvungna att äta korv till lunch. Vääälstekt korv! Fick helt enkelt sända iväg en bön och hoppas på det bästa. (Det var god korv och ingen blev dålig.)
Efter ett tag hittade jag tuppen i en annan kasse i hallen. Ojojoj, ännu värre! Men den var fortfarande kall. Hade liksom legat och tinat upp under natten. Jaha, då visste jag vad jag skulle servera familjen till middag också. Det är nu vinet kommer in i bilden. Min plan var nämligen att göra Tupp i Vin (Det heter något fint på franska. Typ kåckåväng eller nått, men jag kan omöjligt stava till det...) Jag har för ett tag sen införskaffat Drakamöllans kokbok (signerad!!!) och där finns ett recept jag ville prova på denna maträtt.
Vinet ja... Det enda vin jag hade hemma var Faustion I från 1998. Det vill säga ett mycket fint vällagrat vin (11 år!!) och jag var inte helt förtjust över att hälla den flaskan över tuppen. Jag, Hilma och Edvin tog en promenad på 1:a maj, (helgdag - systemet var inte öppet) och så köpte vi två flaskor matlagningsvin. Baksidestexten lät väldigt betryggande. Till och med mer smakrik än vanligt vin... Men där bedrog dom mig fett!! Det mest irriterande är att jag har provat matlagningsvin förut och bestämmt mig för att det inte är värt priset. Det förstör mer än vad det bygger upp, så att säga. Jag tog ca 1/3 Faustion och 2/3 matlagningsvin. Det blev inte bra. Matlagningsvin luktar som druvjuice. Och smakar som druvjuice. Kanske det till och med är druvjuice?? Jag har mina misstankar! Den där fylliga smaken får man aldrig till med den tunna vätskan.
Så då vet ni det! Glöm inte frysta tuppar i hallen när ni inte har vin att tillaga i hemma!
Jo, det var ätbart - men ingen var överförtjust direkt.